13 september, 2022

Unika Forskningsdagen lyfte excellent gränsöverskridande forskning

Det var med tydlig stolthet som Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör och professor, och Agneta Holmäng, dekan och professor vid Sahlgrenska akademin, hälsade välkomna till årets upplaga av Forskningsdagen, den sjunde i ordningen.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör och professor, och Agneta Holmäng, dekan och professor vid Sahlgrenska akademin.

Temat för dagen var ”Tillsammans driver vi excellent gränsöverskridande forskning”: ett tillfälle för professioner att samlas och berätta om ett urval inom de sammanflätade världarna.

Forskningsdagen i denna form är unik i Sverige.

– Den här dagen är väldigt betydelsefull för oss, konstaterade Ann-Marie Wennberg och Agneta Holmäng.

I sitt gemensamma välkomsttal lyfte de på flera sätt den gränsöverskridande forskning som bedrivs i gränssnittet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ofta även Chalmers.

Förutsättningarna för framgångsrik forskning har på flera sätt förstärkts ytterligare de senaste åren. Bland annat lyfte Ann-Marie Wennberg satsningen på lönepåslag inom akademiska tjänster på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, de högsta i landet, och certifieringen av cancervården. 

– Vi har jobbat hårt med att bli certifierat som Sahlgrenska Comprehensive Cancer Center och det har varit en stor internationell utvärdering för att bli godkända. Det är av stor betydelse för sjukhuset, akademin och hela landet, sa hon.

Samarbete avgörande kring sällsynta diagnoser

Det breda forskningsfältet inom sällsynta diagnoser inledde Forskningsdagen 2022. I princip all diagnostik och riktad behandling för sällsynta hälsotillstånd innebär precisionsdiagnostik eller precisionsmedicin, det vill säga individanpassad beskrivning av sjukdomsmekanismen och riktad individualiserad behandling.

– Sjukdomarna är så sällsynta att vi måste samarbeta för att få ihop patientkohorter, sa Niklas Darin, överläkare och professor inom Neurologi-Psykiatri-Habilitering som föreläste om medfödda metabola sjukdomar.

I samma block föreläste också Ann Nordgren, ny professor och överläkare vid verksamhet Klinisk genetik och genomik, som pratade om utmaningarna med att diagnostisera de odiagnostiserade, och syftade till att de som inte har fått en diagnos har det värst.

”Göteborgsforskningen kan få mycket uppmärksamhet i världen”

Björn Redfors, biträdande professor vid Sahlgrenska akademin och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, modererade en timme om kardiovaskulär forskning. Han pratade framför allt om pragmatiska klusterrandomiserade studier, ett område där han tror att Göteborgsforskningen kan få mycket uppmärksamhet i världen. Metoden går i korthet ut på att lotta patienter till olika behandlingar och följa upp dem i befintliga register.

– Det vi vill göra är att med hjälp av klusterrandomisering införa nya behandlingsmetoder i klinisk praxis, utvärdera dem och ta fram rekommendationer. Målet är förstås att undvika att vi implementerar osäkra behandlingsformer som dessutom är dyra, sa han.

En helt annan sorts forskning bedriver Sandeep Jha, specialistläkare i kardiologi och doktorand på Sahlgrenska akademin. Han talade om STAMI-studien, som tittar närmre på Broken heart syndrome, Takotsubo.

LÄS MER: Brustet hjärta ska få rätt behandling | Sahlgrenskaliv

– Det är en spännande studie på många sätt. Personligen uppskattar jag verkligen att få sitta med dessa patienter en längre tid, diskutera deras problem, berätta om behandlingen. Samtalen gör mig till en bättre läkare, sa Sandeep Jha.

Precisionsmedicin hjälper barn med cancer

Forskningsdagens eftermiddag inleddes med en föreläsning om diagnostik och behandling vid precisionsmedicin inom cancer hos barn. Torben Ek, överläkare och forskare inom onkologi, berättade tillsammans med Henrik Fagman, överläkare inom klinisk patologi, om flera fall där precisionsmedicin blivit räddningen för barn med cancer. Målet är fler effektiva behandlingar.

– Vi hoppas få fler läkemedel godkända för barn. Med precisionsmedicin vill vi hitta behandlingar som inte har lika mycket biverkningar som andra, sa Torben Ek.

Karin Mellgren, verksamhetschef på Barncancercentrum som modererade föreläsningen, instämde:

– Det går fort framåt inom det här fältet. I Göteborg har vi en väldigt fin forskningsmiljö och dialog, konstaterade hon.

Stepstones om skarven mellan barn och vuxen

Något som blivit tradition under Forskningsdagen, är presentationer av de som fått högre klinisk ALF-forskartjänst, presentation av mottagaren av priset för årets avhandling och även mottagarna av Sahlgrenska akademins pedagogiska pris. Här kan du läsa mer om årets föreläsningar.

Sist ut att tala på Forskningsdagen var forskargruppen bakom Stepstones. Sedan tidigare är det känt att unga riskerar att tappas bort i skarven mellan barn- och vuxensjukvård. Forskargruppen har därför tagit fram ett program för barn med långvariga sjukdomstillstånd som ska föras över till vuxensjukvården. Den första studien heter Stepstones medfödda hjärtfel.

– Vi såg en signifikant skillnad mellan grupperna i vad vi kallar empowerment. De unga i interventionsgruppen uppfattades som mer förberedda inför övergången, hade en mer positiv bild av sin kropp, och de hade också högre sjukdomsspecifik kunskap än kontrollgrupperna, berättar Carina Sparud Lundin, professor i omvårdnad.

Stepstones-programmet kommer nu att införas som en del i NHV barnhjärtkirurgi.

– Det är vi väldigt stolta över, sa Carina Sparud Lundin.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 13 september 2022 10:32
Uppdaterad: 13 september 2022 10:32
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.