Lina Bergman, förlossningsläkare

Du mottar 19,5 miljoner i forskningsanslag från Vetenskapsrådet för en interventionsstudie. Berätta, vad är det för studie?

– Det är en ny studie om en ”nygammal” behandling, metformin, som skulle kunna vara verksam för de som får preeklampsi, även kallat havandeskapsförgiftning. Vi ska undersöka om läkemedlet kan bromsa förloppet så att kvinnan kan vara gravid lite längre för de som får diagnos mellan graviditetsvecka 22 och 34. Det handlar om att förhindra förtidsbörd, för botemedlet för preeklampsi är ju förlossning.

Vad gjorde du när nyheten kom?
– Det första jag gjorde var att mejla min nära vän och kollega i Sydafrika, jag jobbar där några månader varje år. Hon har nämligen gjort en första mindre studie av läkemedlet och sett att det kan ha effekt vid preeklampsi. Nu ska vi testa en större population, och fem regioner i Sverige kommer att vara med. 

Hur används pengarna?
– Mycket handlar om löner. Fem regioner ska anställa varsin forskningssjuksköterska. Inom obstetriken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver vi anställa en forskningskoordinator som koordinerar arbetet i hela Sverige. Vi tänker också knyta till oss en doktorand på halvtid här i Göteborg.

Vad kände du när du fick meddelandet om anslaget?
– Det känns väldigt roligt för obstetriken att vårt fält får medel, för det här är ett underbeforskat ämne. Under hösten har vi jobbat hårt med ansökningar för godkännande av läkemedel, etik och biobank och allt annat som behövs för att gå igång snabbt om vi skulle få pengarna. Det är många regelverk och tillstånd kring en läkemedelsstudie, så det känns otroligt roligt att allt det jobb vi redan lagt ner nu kommer till nytta.

Svein Olav Bratlie, kirurg och sektionschef

Du mottar 8 miljoner i forskningsanslag från Vetenskapsrådet för den kliniska studien PREOPANC-3, som undersöker om en ändring av behandlingsstrategi kan förbättra överlevnaden vid bukspottkörtelcancer. Beskriv behandlingsstrategin ni ska studera!

– Vid bukspottkörtelcancer erbjuds endast en femtedel av patienterna behandling med syfte till bot, en kombination av kirurgi och cellgifter. Idag utförs först kirurgi, då tumören opereras bort, och därefter ges cellgifter under 6 månader mot tumörceller som kan ha spridit sig i kroppen. Det kirurgiska ingreppet är krävande, med tuff återhämtning och stor komplikationsrisk. Efter en operation klarar därför inte alla patienter cellgiftsbehandling, som i sig är krävande, vilket leder till ökad återfallsrisk. Av de patienter som genomför behandling finns också en andel med särdeles aggressiv tumörform som får tidiga återfall, där behandlingen inte varit till nytta. Om cellgifter istället ges före kirurgi, ser vi flera möjliga fördelar. Fler patienter kan förhoppningsvis klara av en komplett kombinationsbehandling med både cellgifter och kirurgi. Effektiv cellgiftsbehandling ökar chansen för lyckad kirurgi med tumörfria marginaler. Vid förbehandling med cellgifter har man en period där man kan följa tumörens beteende. Om man upptäcker att tumören är av en särdeles aggressiv sort där man förmodar att chansen för bot är liten, kan krävande kirurgi besparas patienten. I PREOPANC-3 vill vi undersöka om en ändring av behandlingsstrategi kan förbättra överlevnaden vid bukspottkörtelcancer.

Hur kommer pengarna påverka det fortsatta arbetet med studien?

– VR-anslaget gör att vi nu kan driva igenom vår studie. Vi har finansiering för forskningssjuksköterskor och kringresurser som kliniken inte står för. Detta gäller både för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och för de övriga centra i landet som medverkar till studien. Det är en stor utmaning att samla flera centra till samarbete i gemensamt studieprojekt. Det gäller att hitta nyckelpersoner (studiesjuksköterska, kirurg och onkolog) på varje center för att kunna genomföra PREOPANC-3. 

Hur ser forskning och överlevnad ut för denna patientgrupp?

– I svenska kvalitetsregister ser man att hela patientgruppen har en 5-årsöverlevnad på 6%. Bland de opererade patienterna, där syftet är bot, ser vi en 5-årsöverlevnad på strax över 20%. Dessa siffror har endast marginellt rört på sig de senaste decennier, och behovet av preklinisk och klinisk forskning är stort. Man har i tidigare studier sett att avancerad cellgiftsbehandling haft gynnsam effekt på överlevnad hos patienter med metastaserad eller lokalt avancerad växt av bukspottkörtelcancer. Vi vill med PREOPANC-3 utvärdera vikten av cellgiftsbehandling inför kurativt syftande stor bukkirurgi. Vid ett positivt resultat av denna studie kommer framtidsstrategien för behandling högst sannolikt ändras nationellt och internationellt.

Vad betyder pengarna för er verksamhet och för patienterna över sikt?

– Det är mycket ovanligt att klinisk kirurgisk forskning erhåller anslag i den här storleksordningen, vilket känns mycket hedrande och lovande för framtida klinisk patientnära forskning. Trots att bukspottkörtelcancer är relativt sällsynt, seglar denna cancerform nu globalt upp som den näst dödligaste cancer efter lungcancer.