4 november, 2021
Sveriges riktlinjer för postcovid imponerar ute i världen
Det berättar Sahlgrenskaöverläkaren och professorn Katharina Stibrant Sunnerhagen som själv varit med och tagit fram riktlinjerna, och som nyligen föreläste om den svenska modellen för WHO Europa.
– Det finns absolut de som ifrågasätter Sveriges hantering av den akuta behandlingen av viruset – att Sverige hade en hög dödlighet i början och att vårt samhälle varit så öppet. Men när det gäller postcovid har vi en helt överlägsen struktur som andra länder är imponerade av, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Hennes specialitet som läkare och professor är rehabiliteringsmedicin, och hennes forskning har till stor del handlat om rehabilitering efter stroke. Förra hösten blev hon kontaktad av nationella kunskapsstyrningen som behövde ta fram riktlinjer för hur personer med postcovid ska få den vård de behöver. Postcovid innebär att personer som haft covid-19 har symtom trots att infektionen är över, eller att de rent av får symtom långt efter att de blivit friska. Personerna kan behöva behandling, uppföljning och rehab, ibland under en lång tid.
– Jag var med och tog fram riktlinjer som Socialstyrelsen och SKR nu är överens om, och som alla regioner i Sverige har fått anpassa efter sina förutsättningar, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Nyckeln: olika vårdnivåer
I korthet handlar riktlinjerna om att skapa olika vårdnivåer. De med lindriga symtom på postcovid kan få bra hjälp genom 1177 och blir oftast friska. De med snäppet svårare symtom kan få hjälp i primärvården. Vid behov kan primärvården remittera till specialistvården, exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhusets postcovidmottagning, Denna trappa av vårdinstanser är unik för Sverige, menar Katharina Stibrant Sunnerhagen.
– Vi var fyra experter från olika nationer som presenterade våra länders strategier för WHO i början av oktober, och organisationen har ett 50-tal medlemsländer. Inget annat land har lika tydliga riktlinjer som Sverige, säger hon.
WHO-konferenser av det här slaget anordnas för att medlemsländerna ska kunna byta erfarenheter med varandra.
– Sedan ser det förstås ut i olika länder. Moldavien och Turkmenistan har inte samma förutsättningar som Sverige. Å andra sidan skiljer sig faktiskt förutsättningarna åt även mellan Sveriges regioner. I Västra Götaland har primärvårdens arbetsterapeuter en viktig roll, men nu har jag förstått att alla regioner inte ens har arbetsterapeuter i primärvården. Det är bland annat därför det är viktigt att ha en nationell strategi, som alla regioner får anpassa efter vilka resurser de har.
Sahlgrenskaliv har fått frågor om den här artikeln. Här svarar professor Katharina Stibrant Sunnerhagen och redaktör Maja Larsson.
Katharina Stibrant Sunnerhagen: ”Jag beklagar verkligen att så många mår dåligt i sin postcovid, och jag vet att vården ser väldigt olika ut i olika regioner. Det är slitsamt att söka vård gång på gång när man är trött och sjuk. Men det jag talar om i artikeln, och det jag har föreläst om för WHO Europa, är de riktlinjer som Socialstyrelsen och SKR föreslår att Sveriges regioner ska följa. Sådana riktlinjer har inget annat land. Det är upp till varje region att själv besluta vilka delar av riktlinjerna man vill införa, och när. I exempelvis Västra Götalandsregionen fattade man beslut om att införa riktlinjerna strax före sommaren – det är med andra ord ett ganska nytt arbetssätt, som kan ta tid att vässa tills det fungerar. Jag vill också tillägga att postcovid-mottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har flera specialiteter knutna till sig.”
Maja Larsson: ”Sahlgrenskaliv publicerar ofta artiklar om medarbetare som är ute i världen och berättar om saker de har åstadkommit, som en ny behandling, forskning eller nationella riktlinjer. Kommentarer till artiklar som är sakliga och tillför något i debatten granskas och publiceras under kontorstid enligt regler för kommentarer.”