Studenter bidrar till viktig forskning genom examensarbeten

Ella Hedlund hade planerat att göra sitt examensarbete i Sydafrika. Det satte pandemin stopp för. Då drog hon sig till minnes att kursen i hud- och könssjukdomar hade känts väldigt bra och välorganiserad och tog kontakt med verksamheten. Resultatet blev ett erbjudande om examensarbete om artificiell intelligens (AI) och malignt melanom.

– Det lät hur spännande som helst så jag tackade ja direkt, säger hon.

Arbetet började med en materialinsamling som innebar att hon gick igenom bilder på malignt melanom i journaler för alla klinikens patienter de senaste fyra åren. De bilder som höll god kvalitet, och där det även fanns dermatoskopiska bilder, sparades ned.

– Det blev över tusen bilder. Målet var att se hur bra AI var på att bedöma om tumörerna var invasiva, det vill säga maligna, eller in situ, alltså förstadier till cancer, säger Ella Hedlund.

Hon fick hjälp med det tekniska arbetet att programmera algoritmer av den skickliga statistiker, Martin Gillstedt, som är anställd vid Hudkliniken.

– Det var häftigt att på en delad skärm kunna följa hur han arbetade.

Hur väl överens är AI och läkaren?

Egentligen var själva metodutvecklingen, hur man utvecklar algoritmer för att kunna klassificera tumörer med hjälp av AI, målet för Ella Hedlunds examensarbete. Men en intressant frågeställningen är hur väl en bedömning genom AI överensstämmer med en hudläkares bedömning. Här kommer Lisa Sundbacks arbete in. Hennes projekt och examensarbete var en studie av hur samstämmigt hudläkare bedömer dermatoskopiska bilder på melanom.

– Sju hudläkare fick i uppdrag att, oberoende av varandra, beskriva vad de såg i tvåhundra av bilderna. Alla läkare ser inte samma strukturer i en dermatoskopisk bild, förklarar Lisa Sundback.

Både Ella Hedlund och Lisa Sundback är väldigt nöjda med sina examensarbeten. Främst anger de vikten av att få utföra forskning från början till slut, att de känt sig uppskattade inom verksamheten och som en del av teamet.

I sin bedömning av bilderna angav också läkarna om de ansåg att melanomen de bedömde var in situ eller invasiva. På så vis kunde algoritmen som Ella utvecklade jämföras med läkarnas förmåga att utföra samma uppgift.

– Det kändes väldigt seriöst och bra, slår Lisa Sundback fast.

Bidrar med värdefullt arbete

Båda två ger en stor del av äran till sin handledare Sam Polesie, specialistläkare och forskare inom Hud, med stor erfarenhet av studenthandledning.

– Tidigare hade studenterna bara en halv termin för examensarbetet men sedan några år tillbaka har det utökats till en hel termin och detta tillför givetvis mycket mer, till studenterna såväl som till verksamheten. Studenterna bidrar med ett oerhört värdefullt arbete som i sin tur genererar riktigt bra och viktig vetenskap, säger Sam Polesie.

Det senaste året har han, förutom Ella och Lisa, handlett ytterligare två läkarstudenter och har mycket positiva erfarenheter. För att handleda måste man vara disputerad forskare och Sam Polesie menar att handledningen är ett sätt att fortsätta med forskning och samtidigt få dela med sig av sin kunskap till studenterna.

För att studenterna ska få ut maximalt av sina examensarbeten krävs att det finns ett väldefinierat projekt som självklart måste vara genomförbart inom tidsramen på en termin.

– Om det behövs tillstånd från etikprövningsmyndigheten för projektet måste det vara klart och godkänt när studenten ska börja sitt arbete, betonar Sam Polesie, och berättar att man på Hud löst den frågan genom att göra en bredare ansökning som i sin tur innefattar flera underprojekt.

För att studenterna ska ha möjlighet att läsa medicinska journaler krävs också att verksamhetschefen ger sitt tillstånd, påtalar överläkare och universitetslektor Inger Gjertsson som är kursansvarig för T10 på läkarutbildningen. 

– Aktuella projekt ligger i examensarbetets projektdatabas som är tillgänglig för alla studenter inför T10, termin 10, säger hon.

När det är aktuellt för läkarstudenterna att planera sina examensarbeten brukar handledarna på Hud intervjua de studenter som visar intresse, ringer på referenser och gör därefter en antagning.

– Det fungerar bra, men det hänger på att vi har en projektplan tidigt, helst innan studenten kommer, där framgår vad som ska göras, vilken som är den vetenskapliga frågeställningen, metoden och hur man kan nå målet, säger Sam Polesie.

Datainsamling en viktig del

Det handlar om 20 veckors vetenskapligt arbete, varav en betydande del är datainsamlingsarbete. När det kommer till att sammanställa medicinsk statistik får studenten hjälp av den statistiker som arbetar på Hud och som bistår med programmering.

– Men studenten får givetvis stå för sammanställning av resultat, analys och rapportskrivning, betonar Sam Polesie.

I slutet av terminen presenterar studenten sina resultat och examineras muntligt av en inbjuden examinator.

– Dessutom får de också tillfälle att opponera på varandras arbeten, vilket är en del av kursen. Den feedback som kommer får studenten väga in i slutversionen av den skriftliga rapporten som vi i kursledningen sedan ska granska innan kursen är klar, säger Inger Gjertsson.

”Studenterna bidrar med ett oerhört värdefullt arbete som i sin tur genererar riktigt bra och viktig vetenskap”

Som grädde på moset kan studenten få se sitt arbete publicerat i en vetenskaplig tidskrift genom att haka på den studie som handledaren gör.

–Studenten är alltså inte ansvarig att skicka in sin studie men delaktig och står då alltid med som medförfattare. Studenten blir väl insatt i hur forskning fungerar, från ax till limpa, och det blir en vetenskaplig produkt, säger Sam Polesie.

Handledning – en kick

Inom Hud har man upptäckt att verksamheten får extra krafter att genomföra forskningen genom att anta studenter till examensarbete. Studenterna bidrar med sitt arbete och mötet med studenter, som är nyfikna och tänker nytt, tillför verksamheten mycket. Att verksamhetschefen är engagerad och positiv är också en förutsättning.

Att vara handledare tar tid, man måste man vara tillgänglig och insatt i vad studenterna gör. För Sam Polesie personligen ger det en kick.

– Det är kul, från första intervju ända till slutet. Jag får se hur någon växer vetenskapligt och det är väldigt tillfredsställande när de får presentera ett arbete de själva skapat. Jag har ju själv gjort den resan en gång.

Men vad blev då resultatet av den forskning som Ella Hedlund och Lisa Sundback bidragit till? Över förväntan. Det visade sig att AI-algoritmen som utvecklades presterade i nivå med hudläkare när det gällde att skilja invasiva och in situ-melanom. Resultaten från Ellas examensarbete publicerades i en väl ansedd tidskrift och Lisas examensarbete har sammanställts i ett manus som är inskickad till och granskas nu av en annan tidskrift.

– Det var inte förväntat att vi skulle få så goda resultat så det var extra roligt, säger Sam Polesie.