5 februari, 2021

”Stärkt samarbete viktigt för att vara ledande även i framtiden”

Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver fortsätta att öka samarbetet med Sahlgrenska akademin för att ligga kvar i topp vad gäller klinisk och translationell forskning. Det anser Anna Rudin, professor och Sahlgrenska akademins representant i sjukhusledningen, samt överläkare i reumatologi.

Foto: Malin Arnesson/Göteborgs Universitet.

Anna Rudin forskar själv, har stor erfarenhet av kliniska studier och träffar regelbundet patienter på reumatologen.

– Göteborg är nationellt ledande inom klinisk forskning. Det beror till stor del på ett nära samarbete mellan universitetet och sjukhuset. Men vi skulle kunna förbättras ytterligare om vi kunde integreras ännu mer, säger Anna Rudin.

– På ett universitetssjukhus ska det finnas en naturlig och nära kontakt mellan sjukhusanställda och akademiskt anställda. Det stimulerar forskning och utveckling och förbättrar dessutom sjukvårdens kvalitet.

En sådan samverkan underlättas om de fysiska avstånden inte är ett hinder, och om man kan skapa naturliga kontaktytor i det vardagliga arbetet, enligt Anna Rudin.

– Det är jätteviktigt att så många som möjligt av de som arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inte bara läkare utan även andra personalkategorier, disputerar och fortsätter forska så att de utvecklar sin akademiska kompetens.

Varför är det viktigt?

– Risken är att de kanske annars bara blir provleverantörer till forskare utan klinisk anknytning.

Det blir dålig kvalitet på forskning om de som har hand om patienterna och tar prover inte förstår vad forskningen i laboratoriet går ut på, och forskaren inte förstår vilken undergrupp av patienter som man bör studera för olika vetenskapliga frågeställningar. För att kunna prata samma språk behöver båda parter forskningskompetens.

Hur stimulerar man till detta?

– Först genom att rekrytera personal till sjukhuset som är intresserade av forskning, och sedan stimulera och hjälpa dessa att börja arbeta med olika forskningsprojekt. Det är även viktigt att det finns personer som är intresserade av att vistas på ett forskningslaboratorium för att stimulera intresset för translationell forskning. Det behöver inte alltid innebära att de gör alla försöken, men de bör befinna sig här bland dem som gör det, och i diskussionerna.

– Det är alldeles för få personer med medicinsk utbildning som gör det numera tyvärr.

I takt med att komplexiteten ökar blir det allt färre läkare som både kan laboratorieforskning och klinisk forskning, och som fortsätter att träffa patienter, enligt Anna Rudin. Hon har själv en 30-procentig tjänst som läkare på Sahlgrenska, och ser det som en självklarhet att träffa patienter.

”Man måste koppla ihop de forskande läkarna med forskare med annan grundutbildning och specialister. De ska finnas i samma miljö.”

– Den kliniska forskningen bör inte ledas av någon som inte har sjukvårdsutbildning i grunden om det inte är en person som har ett mycket nära samarbete med sådana forskare. Därför behövs en ständig nyrekrytering av sjukvårdsutbildade kliniska forskare.

En följd av forskningens komplexitet är att olika yrkeskategorier och specialister behöver träffas i helt nya konstellationer, enligt Anna Rudin.

– Man måste koppla ihop de forskande läkarna med forskare med annan grundutbildning och specialister. De ska finnas i samma miljö.

Fungerar det inte så nu också?

– Det fungerar ju delvis så, men det är ändå för långt mellan verksamheterna. Det kan vara svårt

för kliniker att få tid att promenera en kvart, ibland utomhus, innan man kommer till en forskningsmiljö. Har man bara en stund över mellan patientarbete på sjukhuset är det inte möjligt. Det skulle behöva vara ordnat så att labbet, proverna och forskarna finns i korridoren bredvid, och att man träffas i samma lunchrum.

Vad vinner akademin på kortare avstånd?
– För att genomföra bra klinisk forskning måste man kunna se vilka forskningsfrågor som är relevanta och vilken forskning som är möjlig att göra. Det krävs klinisk kunskap för att kunna avgöra det.

– Den här interaktionen mellan den mer grundvetenskapliga forskaren och den kliniska forskaren är helt essentiell.

Var kommer patienterna in i bilden?

– Patienterna är oerhört intresserade av att vara med i forskning. Patientorganisationerna klagar över att alla patienter inte får möjligheten att vara med. Jag vet detta, för jag har själv byggt upp en klinisk forskningsenhet och haft väldigt många studier, träffat väldigt många studiepatienter och har ett flertal studier på gång nu.

Utmärker sig Sverige?
– Ja, det gör vi. Det finns fortfarande en hög tillit till vården och den medicinska forskningen. En hög och jämn utbildningsnivå och en befolkning som litar väldigt mycket på vetenskap. Vi är intresserade av hur saker fungerar. Och så har vi våra personnummer och register. Det är också ett tecken på tilliten.

– För forskningen är det en enorm tillgång, en av så många faktorer som ger bra förutsättningar. Men vi utnyttjar det inte tillräckligt bra ännu.

Om Anna Rudin

  • Professor i inflammationsforskning.
  • Ingår i ledningen på Medicinska institutionen vid Sahlgrenska Akademin.
  • Ingår i ledningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 05 februari 2021 13:04
Uppdaterad: 05 februari 2021 13:04
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.