Snabbare strokebehandling med kamera i ambulansen

Peter Hansson erkänner: han var inte helt positiv till videokamerorna. Framför allt undrade han hur det skulle fungera, rent praktiskt. Med det nya arbetssättet skulle han ibland behöva avbryta sina bedömningar, transportera patienten in i ambulansen och låta en neurolog-bakjouren på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ta över på distans. Skulle han inte förlora tid? Skulle tekniken verkligen fungera?

– Jag var inte skeptisk, men jag var frågande, säger ambulanssjuksköterskan som är anställd i NU-sjukvården.

Projektet med videokameror heter ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokevårdkedjan) och har varit på gång att starta länge. I november förra året var alla tekniska och juridiska frågor lösta, och 12 ambulanser i Västra Götalandsregionen utrustades med videoteknik. Ambulanssjuksköterskorna utbildades i handhavandet, liksom neurologerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som skulle ta emot videosamtalen.

Video kompletterar muntlig rapport

Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar om syftet:

– Tidigare har vi fått förlita oss helt på den muntliga rapport som ambulanssjuksköterskan kan ge per telefon, för att vi snabbt ska kunna fatta beslut om vilken behandling som sannolikt kommer att vara bäst för just den patienten och då samtidigt till vilket sjukhus patienten ska transporteras.   

Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som får göra olika tester med patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst. Trombolys, alltså propplösande läkemedel, kan alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ge. Men trombektomi, en intervention där man drar ut proppen med en kateter genom ett blodkärl i ljumsken, gör man bara på universitetssjukhuset.

– Om rätt patienter får åka direkt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för trombektomi sparar vi väldigt mycket tid, jämfört med om patienten först skulle tas till närmaste sjukhus för undersökningar och i ett senare skede transporteras vidare till oss, säger Mikael Jerndal.

Just tiden är oerhört viktig när det gäller akut behandling av stroke. För varje minut som det är ett propputlöst stopp i ett stort blodkärl dör två miljoner hjärnceller, och ju fortare man kan ta bort proppen desto mindre skada hinner ske.

– Samtidigt gäller det att avgöra vilka patienter som får bäst behandling på närmaste sjukhus och inte bör transporteras direkt till oss. Vid stroke orsakad av mindre blodproppar är trombolys den rätta behandlingen och då går det fortare om man kan få komma till det närmaste sjukhuset. Sen är det också så att en andel av patienterna med misstänkt stroke har någon helt annan förklaring till sina symtom, och även där kan en bedömning i tidigt skede av en erfaren neurolog leda till rätt omhändertagande, säger Mikael Jerndal, som själv tagit emot videosamtal från ambulanssjuksköterskor ute i regionen vid tre tillfällen.

Patienten behövde åka till Sahlgrenska

Allt detta visste Peter Hansson förstås den där dagen i höstas när larmet gick på Orust om patient med misstänkt stroke. När han kom fram påbörjade han den vanliga checklistan, som ambulanspersonalen alltid gör när de möter personer med misstänkt stroke. Checklistan syftar till att bedöma bland annat patientens neurologiska status och förmåga att kommunicera samt förstå instruktioner. Utefter resultatet i undersökningen erhåller patienten mellan 0 och 19 poäng. Vid sex poäng ska ambulanspersonalen i ViPHS-ambulanser numera ringa upp Sahlgrenskaneurologen på videosamtal.

– Trots att jag visste vad jag skulle göra blev det väldigt konstigt för mig att avbryta checklistan när jag kom till sex poäng och ta med patienten till ambulansen. Det var första gången även för läkaren, men vi fann oss ganska snabbt i situationen och hon gjorde bedömningen att patienten behövde åka till Sahlgrenska, berättar Peter Hansson.

När han lämnade patienten i Göteborg stod alla redo att hjälpa patienten och visste vad som skulle göras.

– Det känns ju som en stor fördel att de vet vad de har att vänta, säger Peter Hansson.

Det har gått några månader sedan händelsen, och Peter Hansson har inte behövt koppla upp videokameran igen.

– Men nästa gång kommer jag vara bättre förberedd. Det var svårt att bryta min rutin men jag är övertygad om att videostödet ger säkrare bedömningar. Jag tycker detta känns som ett modernt och patientsäkert arbetssätt, säger han.

Framtidens metod

Lars Rosengren, professor, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektägare för ViPHS, är övertygad om att tillvägagångssättet är framtidens metod för att diagnosticera och triagera strokepatienter.

– Jag är övertygad om att alla ambulanser kommer att utrustas med videokameror i framtiden. ViPHS ska visa att den här akuta videovårdkedjan fungerar, och om resultaten dessutom tydliggör en positiv skillnad för patienterna kommer det att påskynda den processen.