8 september, 2020

Sjuksköterskemottagning en av Barnakutens framgångsnycklar

Förkylningsastma, magsjuka och föremål som petats in i näsan. Det är några exempel på vad sjuksköterskemottagningen på Barnakuten tar hand om helt självständigt. Resultat: roligare arbetsdagar, mer ansvar och kortare väntetider för alla.

Förkylningsastma är ett av många tillstånd sjuksköterskorna handlägger helt själva på Barnakuten, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Bild: Paul Björkman

Fredag förmiddag på Barnakuten, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. I fikarummet bjuds det på fredagsfrukost. För distriktssköterskan Maie Treier har morgonen i inskrivningen varit relativt lugn. Barnsjuksköterskan och sektionsledaren Sophia Hertram har haft lite mer att göra. Först akutrumsövning, sedan ett riktigt sjukt barn, och slutligen har hon själv tagit hand om ett barn med brutet nyckelben.

– En typisk uppgift på vår sjuksköterskemottagning. Som sjuksköterska kan jag ge smärtlindring, råd och stöd vid ett brutet nyckelben utan att blanda in en läkare. Syftet är att familjen ska känna sig trygg med att åka hem och fortsätta ta hand om barnet hemma, säger Sophia Hertram.

Bildtext: ”Här på Barnakuten finns ingen ’vardagslunk’. Man vet verkligen aldrig vad som kommer hända. Det är en av anledningarna till att jag älskar mitt jobb. En annan är att få träffa ongarna. De är så roliga”, säger Maie Treier, distriktssköterska som har jobbat på Barnakuten sedan 2002.

Allt från svåra trauman till ont i örat

Av runt fyrtio sjuksköterskor på Barnakuten arbetar ett tiotal med inskrivning och sjuksköterskemottagning. Det är arbetsuppgifter som kräver gedigen kompetens och erfarenhet. Inskrivningssjuksköterskan är den första som möter familjen och fattar ett snabbt beslut om rätt vårdnivå för barnet – team på akuten, sjuksköterskemottagning eller remiss till Närakuten.

– I inskrivningen möter vi allt från barn med ont i örat eller prickar till barn med andningssvårigheter och svåra trauman. En annan viktig roll i inskrivningen är att hålla ett öga på väntrummet, se så inget barn blir sämre eller det händer någon förändring. För att klara det jobbet, eller egentligen att jobba på akutmottagning över huvud taget, måste man ha ett ganska stort eget driv och kunna fatta egna beslut, säger Maie Treier.

Sjuksköterskemottagningen tar hand om allt fler

Sjuksköterskemottagningen är ny sedan en handfull år tillbaka. Den tar emot 20-30 procent av Barnakutens alla patienter och är ett fysiskt rum – Antilopens rum – som bemannas av erfarna sjuksköterskor. Flertalet är specialistutbildade distriktssköterskor eller barnsjuksköterskor och listan över tillstånd som mottagningen ska hantera fylls ständigt på, i takt med att chefläkaren och vårdenhetscheferna ser nya möjligheter.

– Vi tar hand om patienter som inte bedöms vara i behov av att träffa läkare. Det är ett väldigt roligt uppdrag. Vi får ordinera och utföra provtagningar och undersökningar, tejpa sår, hjälpa barn med inhalationer, ge råd till barn med har feber, magsjuka, lätta skallskador, balanit och en massa andra tillstånd. Det senaste är att vi får behandla barn med förkylningsastma självständigt, säger Maie Treier.

Regionens kortaste väntetider

Sjuksköterskemottagningen är en av anledningarna till att Barnakuten nu är den enda av regionens akutmottagningar som har en total vistelsetid på under fyra timmar för 90 procent av patienterna.

– Tidigare kunde vi ha lägen där uppemot 30 barn väntade på att få träffa läkare. Nu kan sjuksköterskorna ta hand om en mycket större del av patienterna, vilket gör att väntetiden blir kortare för alla. Allra bäst är ju detta för de sjukaste barnen som behöver vård snabbt, säger Sophia Hertram.

Men fördelarna är stora även för de lite friskare barnen, menar hon.

– Många tillstånd är vi sjuksköterskor mer vana att hantera än läkarna. Vi är ju här varje dag och ser samma sak många gånger.

Ändå händer det att patienter, eller snarare föräldrar, kräver att få träffa en läkare.

– Jag försöker oftast förklara att en läkare inte kommer kunna göra mer än jag i det här läget. Men ibland blir det riktigt dålig stämning och då kan jag få be en läkare komma i alla fall. Vi har ett fint teamarbete där jag alltid känner att jag kan fråga ledningsläkaren om hjälp, ifall jag behöver, säger Maie Treier.

Vad har sjuksköterskemottagningen inneburit för er, i era roller som sjuksköterskor?

– Ett lyft, verkligen! Det är roligt att ha ansvar, att få arbeta självständigt och känna att föräldrar och barn blir nöjda med de råd och den behandling vi ger. Att få lära sig nya saker, ordinera prover och få nya erfarenheter. Och så märks det litegrann på lönen också…

  1. Varje år har Barnakuten 50 000 patienter.
  2. 20-30 procent av barnen handläggs av sjuksköterskemottagningen. De behöver inte träffa någon läkare.
  3. Det gäller till exempel patienter med förkylningsastma, magsjuka, brutna nyckelben och lätta skallskador.





Text: Redaktionen SU
Publicerad: 08 september 2020 09:00
Uppdaterad: 27 maj 2021 13:33
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.