23 augusti, 2021

Sjukhusbilder från förr

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver du inte leta länge för att känna historiens vingslag. Samtidigt som sjukhuset bedriver vård och forskning i världsklass finns en lång och rik historia.



I Medicinhistoriska museets samlingar finns mängder av bilder som visar hur sjukhuset och vården såg ut förr. Bilderna i den här artikeln har tidigare visats på Medicinhistoriska museets Instagramkonto och alla texter i artikeln är producerade av museets medarbetare. Häng med!

Sjuksköterskor ligger i gräset och läser tidningen, de ser ut att ha trevligt.
Bilden är tagen 1913 och kommer från ett fotoalbum som tillhört sjuksköterskan Anna Elisabeth ”Anna-Lisa” Modéer (1891-1961). Anna-Lisa i mitten av fotot tittar in i kameran.
Flera sjuksköterskeelever sitter i en föreläsningssal. De har gammeldags vita dräkter bilden är tagen 1917
Lektion för elever vid Allmäna och Sahlgrenska sjukhusets sjuksköterskeskola. Fotot är taget 1917.
Patienternas sängar har dragits ut i en berså och här ligger patienterna i solen och ser ut att njuta tillsammans med vårdpersonalen.
”8 A:s gubbar på vädring. 1924” står det under det här fotografiet i ett fotoalbum som tillhört en sjuksköterska som arbetade på Sahlgrenska sjukhuset på 1920-talet. Att få frisk luft och sol ansågs stärkande och som bilden visar var det nog också ganska trevligt. 
Den här typen av bilder som visar på vänskapen mellan patienter och sjuksköterskor har vi flera exempel på i museets samlingar. Långa vårdtider och det faktum att sjuksköterskorna bodde på sjukhuset gjorde att man hann lära känna varandra. 

Epidemisjukhuset

Epidemisjukhuset öppnar i november 1886 som landets första moderna epidemisjukhus. Göteborg drabbades av flera stora utbrott av difteri och smittkoppor. Trots att kunskapen om virus inte var särskilt stor försökte man förhindra smittspridning på flera sätt. Varje rum hade rinnande vatten så att medarbetare kunde tvätta händerna ofta. Patienter hölls isär efter vilken sjukdom de hade, och medarbetare gick inte mellan avdelningar. Om de behövde prata med medarbetare på andra enheter var de tvungna att hålla två meters avstånd.

På området fanns två sjukhuspaviljonger och en isoleringspaviljong. Här fanns också kontor, tvättstuga och stall. Längst in mot skogen låg ett bårhus där de avlidna patienterna förvarades. Totalt fanns 128 sängplatser.

I början bemannades sjukhuset av en kokerska, en eldare, en dräng, en gårdskarl, en kommissarie och åtta sjuksköterskor. Överläkaren jobbade deltid och extra läkare kallades in vid behov.

Så småningom hamnade allt fler epidemipatienter på vanliga infektionskliniker. Så när de första delarna av Östra sjukhuset stod färdigt 1968 flyttade flera av epidemisjukhusets avdelningar dit.

epidemisjukhusets många vita byggnader ligger som utslängda i en helt obebodd trakt - i dag Linnéplatsen.
Utsikt över epidemisjukhuset från Landalabergen. Här ligger i dag Konstepidemin. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Barnsjukhuset

I början av 1900-talet ökade antalet barn som behövde vård i Göteborg. Då togs beslutet att bygga ett nytt barnsjukhus och den 25 maj 1909 kunde Göteborgs tredje barnsjukhus invigas i Änggården. Det nya barnsjukhuset hade plats för 134 patienter och hade också en spädbarnsavdelning med 18 sängplatser. 1919 gjordes en tillbyggnad vilket ökade antalet platser till 240.

1973 flyttade barnsjukvården till det nybyggda barnsjukhuset vid Östra sjukhuset, som sedan 1999 kallas Drottning Silvias barnsjukhus. Och nu under 2021 har några av våra verksamheter, medarbetare och patienter fått flytta in i den nya barnsjukhusbyggnaden.

Vila, frisk luft och solljus ansågs bra och stärkande för patienten. Att få komma ut och ligga i en sjukhussäng på balkongen, verandan eller till och med på gräsmattan utanför sjukhusbyggnaden var vanligt under första halvan av 1900-talet. Hade man tur kunde man dessutom få besök av en ekorre eller annat småvilt från den omgivande grönskan.

flera barn ligger i små sjuksängar på en balkong. flera har hattar på sig.
Vila, frisk luft och solljus ansågs bra och stärkande för patienten. Att få komma ut och ligga i en sjukhussäng på balkongen, verandan eller till och med på gräsmattan utanför sjukhusbyggnaden var vanligt under första halvan av 1900-talet.
en stor sal med enorma fönster och en operationslampa mitt i. utanför fönstret tronar Annedalskyrkan.
Operationssalen.
Sköterskor tar hand om sina patienter ute på balkongerna.
Uteserveringsväder på barnsjukhuset för cirka hundra år sedan.
barnsjukhuset sett från ovan, tre byggnader intill Annedalskyrkan med skog runt om.
Göteborgs barnsjukhus 1935, Bohusläns museum (Public domain), Medicinhistoriska biblioteket.

Kvinnokliniken

När det gamla barnbördshuset i Göteborg har blivit för sliten och omodern byggs en ny klinik på Sahlgrenskaområdet. Den nya kliniken får namnet Kvinnokliniken. I filmen anländer de första patienterna till den nya Kvinnokliniken.

I den nya kliniken finns särskilda avdelningar för gynekologi och obstetrik. I den nya kvinnokliniken är förlossningsrummen till för en kvinna åt gången, i det gamla barnbördshuset fick flera kvinnor föda samtidigt i samma sal.

Andra moderniteter är speciella barnsalar (bild 2) där de nyfödda skulle skyddas från ”allt för närgångna släktingar”. Det fanns också en särskild social avdelning för ensamstående blivande mödrar.

Kvinnokliniken blev snart för liten och det gamla barnbördshuset rustades upp och började att användas igen, nu under namnet: Kvinnoklinik II. 1967 flyttade Kvinnoklinik II:s förlossningsavdelning till det nya Östra sjukhuset, som idag har hand om alla förlossningar i Göteborg.


Filmen ingår i Medicinhistoriska museets samlingar och har digitaliserats genom  forskningsprojekten Filmens Göteborg under 1900-talet: Rörliga bilder av en stad i förändring och Medicinsk mediering: Göteborgs filmiska medicinhistoria. Fotograf okänd.

kvinnokliniken, ett typiskt 30-talshur med raka linjer och inte särskilt mycket dekorationer.
små bebissängar på rad i ett särskilt barnrum med stora fönster.

Centraltvättinrättningen

Samtidigt som Kvinnokliniken invigdes också Centraltvättinrättningen för stadens sjukhus, främst Sahlgrenska sjukhuset.

I årsberättelsen för 1939 kan man läsa: ”När tvättinrättningen utrustas för full kapacitet beräknas 8 150 kg torr tvätt per arbetsdag. Arbetsstyrkan torde därvid uppgå till 9 manliga och omrika 88 kvinnliga befattningshavare. Vid centraltvättinrättnigen kommer tvätt att utföras, utom för personalen, för nära 4 000 sjuksängar jämte polikliniker.”. I bilderna ses tvättsalen, stryk- och pressrum, syrummet och hur Centraltvätten såg ut från utsidan.

Sal med många människor. Högt, välvt tak och stora komplicerade tvättmaskiner.
Tvättsalen.
Män i vita rockar i rummet där kläderna ströks och pressades.
Stryk- och pressrum.
kvinnor sitter böjda över bord och syr kläder.
Syrummet.
en låg, vit byggnad i skogen.
Centraltvätten utifrån.

Bilder: Exteriör och interiör ur Göteborgs stads sjukhusdirektions årsberättelse för 1939.

Vill du se mer?

Medicinhistoriska museet är stängt för renovering och öppnar under 2022. Under renoveringen går det bra att följa museet i sociala medier.

 

Text: Maja Larsson
Publicerad: 23 augusti 2021 15:24
Uppdaterad: 31 augusti 2021 20:56
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

Karin Larsson skriver:

Är intresserad av det ”gamla” sahlgrenska.
Har jobbat på Rensrömska Sjukhuset 10 år innan flyttlasset gick till Sahlgrenska. Tänk om väggarna kunde tala.
Mvh

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.