5 februari, 2021

”Sahlgrenska Life handlar ytterst om patienterna”

Vård som i dag ses som självklar för alla västsvenskar, hade inte funnits utan spetsforskningen på sjukhusen och universitetet. Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ser Sahlgrenska Life som en motor för att driva fram nya behandlingar av de stora folksjukdomarna. Men det är bara en av flera stora samhällsvinster.

Foto: Johanna Ewald St Michaels

– Gårdagens forskning är standardbehandling i dag. Och dagens spetsforskning och utbildning är morgondagens standardbehandling. Det är därför du nu kan byta en höft nästan i dagsjukvård, och en person i Strömstad som fått en propp i hjärnan hinner komma hit så att vi kan plocka ut den. Det går snabbt framåt, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Metoden att ”plocka” blodproppar i hjärnan kallas trombektomi. En kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. Proppen lokaliseras med hjälp av röntgen och avlägsnas.


Avancerad forskning

Den avancerade forskningen vid regionens universitetssjukhus och universitet har betydelse för människor i hela Sverige och i alla delar av Västra Götalandsregionen.

– Det har vi varit dåliga på att berätta om, säger Ann-Marie Wennberg Larkö och betonar att Sahlgrenska Life ska skapa bred samhällsnytta.

– Vi forskar på folksjukdomar med resultat som kommer alla till godo. Det är de vanliga sjukdomarna vi fixar.

Utan det långsiktiga perspektivet på forskning, innovation och utveckling skulle vården hamna i en mycket värre situation än dagens kö-problematik, budgetsituation och svårigheter med kompetensförsörjningen, som regionen också behöver hantera.

– Hela sjukvården skulle stanna upp. Det är ju tack vare forskning, utveckling och innovation som vi exempelvis fått starkt förkortade vårdtider vid hjärtinfarkt och mindre behov av vårdplatser. Inom hudkliniken har vi kunnat gå från över 100 vårdplatser till knappt några alls. Det betyder bättre kvalitet till lägre kostnad, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Bred betydelse

Men hon ser inte Sahlgrenska Life som en angelägenhet enbart för vården, för den medicinska forskningen och för utbildningen vid Göteborgs universitet. Betydelsen är mycket bredare, och sjukhusdirektören har förväntningar på stärkta kopplingar mellan många olika delar av det regionala samhället. För gemensam och ömsesidig nytta.

Därför nämner hon humanister, samhällsvetare och naturvetare vid universitetet, det nationella AI-centret på Lindholmen, de små startupbolagen vid Sahlgrenska Science Park, storbolag som AstraZeneca, ingenjörerna vid Chalmers och andra. I ett gemensamt och fullt logiskt sammanhang.

– Allt handlar om att komma samman på ett annat sätt än vi gör i dag. Det kan vi göra under hatten Sahlgrenska Life, säger hon.

Helhetssyn på varje patient

Det handlar om en helhetssyn på varje patients individuella behov och om samhällsplanering som främjar hälsa och välfärd. Många andra faktorer än medicinsk behandling ökar livskvaliteten och skapar ett mer effektivt utnyttjande av samhällets resurser. Men allt hänger ihop. I skärningspunkterna mellan de olika forskningsområdena skapas möjligheter för utveckling av vårdens organisation, processer, logistik och ekonomi.

Men det är också en fråga om att ta vara på de kompetenser som finns regionalt, i både den akademiska världen och i näringslivet. Där har digitalisering och annan teknikutveckling en stor roll att spela för vården.

Starka kompetenskluster

I Västsverige finns starka kompetenskluster inom dataanalys, artificiell intelligens, 5G, robotteknik och logistik. Det är kompetenser och branscher som nu ligger mycket nära vården och life science. Gränsöverskridande samarbeten utvecklas.

– I grunden är det samma teknik som används för att utveckla självkörande fordon som kan nyttjas för att hitta födelsemärken som ser konstiga ut, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

– Digitaliseringen och AI är framtiden för sjukvården. Det kommer att hjälpa oss med väldigt mycket och med de arbetsbelastningar som gör att vi får köer. Inom tillverkningsindustrin arbetas det väldigt mycket med flödesoptimering och logistik. Det kan vara sådant som vi kan lära oss av. Sjukvården behöver standardisera sig mycket mer än vi gör i dag.

”Det är även för landets skull. Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus skulle kanske de stora life scienceföretagen lämna”

Lång tradition av samverkan

Med det bredare synsättet på den roll regionens universitetssjukhus spelar, ser Ann-Marie Wennberg Larkö också sjukhusets ansvar för regionutveckling, jobb och tillväxt.

– Vi har en stark grund att bygga på med en lång tradition av samverkan och det bidrar till nya arbetstillfällen i vår region. Det är även för landets skull. Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus skulle kanske de stora life scienceföretagen lämna, med sin forskning och sina innovationer.

– Det har en väldigt stor betydelse för dem att vi fortsätter utvecklas som universitetssjukhus.

I samspelet mellan näringslivet och vårdens utveckling finns hela tiden regionens stora patientunderlag med som en attraktiv resurs.

– Forskning är som att hoppa från tiometers-tornet. Det måste finnas vatten i bassängen. Våra patienter och medarbetare, och de frågor och behov som kommer därifrån, är vattnet, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Vård och teknik kopplas

– Det finns många idéer om lösningar där ute, men de måste kopplas till de faktiska problemen i svensk sjukvård. Det har vi koll på genom våra patienter och medarbetare. Det finns massor av lösningar som vi inte vill ha, men som Chalmers kanske tror att vi behöver.

Ett konkret exempel på vad de allt närmare relationerna med Chalmers kan leda till hör ihop med utvecklingen av en kvantdator vid Wallenberg-centret för kvantteknologi.  Centret är ett samarbete mellan Chalmers, KTH i Stockholm, LTH i Lund och det svenska näringslivet. Bland de användningsområden som brukar nämnas för en kvantdator är skräddarsydda läkemedel, effektiviserad logistik och maskininlärning. Områden som är direkt kopplade till våra verksamheter, konstaterar Ann-Marie Wennberg Larkö.

– När man kommer samman, ingenjörer med sjukvård, uppstår ljuv musik. Det blir väldigt bra resultat, men vi har olika bakgrunder och behöver förstå varandras världar. Det spelar stor roll att folk sitter nära varandra och kan ha möten som spänner över alla de här delarna. I dag måste vi konstruera tillfällen att träffas.

Unika förutsättningar

Ann-Marie Wennberg Larkö är en av tolv ledamöter i det innovationsråd statsminister Stefan Löfven bildade och leder. Hon ser också förutsättningar för innovation som en fråga för Sveriges möjlighet att hävda sig i ett globalt sammanhang, när många andra regioner har samma ambitioner.

– Jag ser det som en nationell angelägenhet att skapa den här typen av samverkansmiljöer. Vi har unika förutsättningar i vår del av Sverige. Västra Götalandsregionen är bra riggad för detta.

– Vi har ett universitetssjukhus som ligger mitt i byn. Nära en teknisk högskola som toppar många listor både nationellt och internationellt. Och nära ett högt rankat universitet.

– Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen fick högst betyg i Vetenskapsrådets senaste utvärdering av klinisk forskning och är i flera avseenden bäst i landet.  Till det kommer ett starkt näringsliv med globala utvecklingscenter i vår region. Vi kan bidra med mycket.

Om Ann-Marie Wennberg Larkö

  • Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • Professor, hudläkare och forskare specialiserad på hudcancer.
  • Ledamot i Nationella innovationsrådet som leds av statsministern
  • Ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 05 februari 2021 13:04
Uppdaterad: 05 februari 2021 15:08
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.