22 juni, 2022
Så ska drönare lyfta framtidens sjukvård
De kan flyga med medicinsk utrustning till avlägsna platser eller prover mellan sjukhus. De kan ta bilder av en olycksplats så att ambulanspersonalen hinner förbereda sig. För inte många år sedan kändes det som rena rama science fiction, men nu börjar sjukvården kunna använda dem: drönare.
De kan flyga med medicinsk utrustning till avlägsna platser eller prover mellan sjukhus. De kan ta bilder av en olycksplats så att ambulanspersonalen hinner förbereda sig. För inte många år sedan kändes det som rena rama science fiction, men nu börjar sjukvården kunna använda dem: drönare.
Magnus Kristiansson, som är innovationsledare på Innovationsplattformen, ska medverka i programpunkten ”Transformative Innovation in Swedish Health Care” under Quality and Safety in Healthcare-mässan som i år hålls i Göteborg. Det han ska prata om är drönare och vilka möjligheter de öppnar för oss.
– När vi ser att vi kan börja använda oss av ny teknik behöver vi fråga oss vad vi inte gör i dag men som kan bli möjligt med den nya tekniken, säger Magnus Kristiansson.
– Ett exempel är att om ett sjukhus inte har möjlighet att analysera vissa prover så behöver vi i dag skicka patienterna någon annanstans. Ibland till ett sjukhus som ligger långt bort. Då kan vi få en jämlikare vård om vi skickar proverna med en drönare istället för att patienterna ska resa tvärsöver regionen.
Slipper undan rusningstrafiken
En undersökning visar att det kan ta ungefär 5 – 8 minuter för en drönare att flyga till exempel mellan Östra och Sahlgrenska. Det finns många tidskrävande leveranser som skulle kunna göras med drönare istället för transporter som behöver ta hänsyn till exempelvis rusningstrafik.
– Dessutom kan vi med drönare nå ut till patienterna innan andra resurser är på plats, säger Magnus Kristiansson.
Det handlar till exempel om att skicka ut hjärtstartare – vilket redan har gjorts – eller kanske allergispruta eller första förbandslåda till någon på en skärgårdsö. Men också att få en lägesbild innan sjukvårdspersonal är på plats.
– Drönare kan ta bilder eller livestreama film av olycksplatsen så att vi vet om vi skickar rätt resurs, eller lokalisera plats för en misstänkt drunkning vilket gör att personalen vinner tid och kan ta sig till rätt brygga direkt, säger Magnus Kristiansson.
Just leverans av hjärtstartare var något som uppmärksammandes runt årsskiftet, då en akutläkare i Trollhättan passerade ett plötsligt hjärtstopp i december 2021. Läkaren ringde 112 och bara några minuter senare anlände en drönare med en hjärtstartare.
– Här gjordes allt rätt i kedjan, säger Magnus Kristiansson, och det var ett utmärkt exempel på nyttan med drönare.
Då det här var första gången som det är känt att en hjärtstartare som levererats med hjälp av drönare har använts, så fallet blev väldigt uppmärksammat.
– Det var allt från BBC till Al-Jazīra som rapporterade om det. Nu har också en case report publicerats i New England Journal of Medicin.
Lästips: Akutläkaren räddade livet vid hjärtstopp – med hjälp av drönare
Utvecklingen av användning av drönare sker i samverkan med näringsliv och akademi och Magnus lyfter att det finns en stabil vetenskaplig grund att stå på när det gäller till exempel vikten av tidig användning av hjärtstartare.
– Det hela drivs omväxlande av näringslivet, forskningen och sjukvården, säger Magnus Kristiansson. Vi turas helt enkelt om att ha bollen. Och vi behöver verkligen samverka eftersom det handlar om så mycket teknikutveckling, men också om olika regelverk.
Användningen av drönare kräver såväl kameraövervakningstillstånd och flygtillstånd. Enligt Magnus Kristiansson är det enklare för sjukvården och regionen att föra dialogen med Transportstyrelsen, än för ett privat företag.
– Vi visar ju att det finns ett behovs, säger Magnus Kristiansson. Det handlar ju inte om att flyga med till exempel en pizza utan något som räddar liv och är vetenskapligt underbyggt.
Vill inspirera andra
Förutom att jobba nära näringslivet och akademin, samarbetar regionens utvecklare också med Länsstyrelsen och Räddningstjänsten som också har ett intresse för tekniken och möjligheterna som öppnar sig med drönare. Nu går dessutom VGR in som huvudfinansiär i det fortsatta projektet. Då kommer man att vidareutveckla möjligheten att flyga på larm, som när det behövs hjärtstartare, men också titta närmare på bildöverföring från en skadeplats.
Att vara med och prata om drönare på Quality and Safety in Healthcare tycker Magnus Kristiansson känns väldigt viktigt. Han hoppas att det ska kunna inspirera andra att också börja arbeta med drönare och undersöka om det finns nya möjliga användningsområden.
– För att hitta nyttan och utvecklas behöver vi intressera vårdens medarbetare, för det är de som vet var behoven finns, säger Magnus Kristiansson.
– Dessutom är under Quality and Safety in Healthcare ett utmärkt tillfälle för att höra hur andra jobbar med innovation, ta del av deras perspektiv. Vi behöver ha dialog med andra regionen och vårdgivare så att inte alla sitter på sina kammare och uppfinner hjulet var för sig. Vi har mycket att vinna på att dela med oss!