Rätt vård i rätt tid – gott betyg för nytt arbetssätt hos ambulansen

Sommaren 2022 var en tuff sommar för ambulansen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Pandemin hade just rasat och det var svårt att få både personal och resurser att räcka till. Det var dags att ta ett grepp om situationen för att få bättre träffsäkerhet i hur man använder de resurser man har – akutambulanser, lättvårdsambulanser, akutläkarbil, sjuktransporter och bedömningsbilar ska gå till de larm där de bäst behövs.

I ett par andra Svenska regioner hade man i olika former testat en roll som kallades inre befäl – i korta drag en erfaren medarbetare som arbetat kliniskt pre-hospitalt och som sitter med vid inkommande samtal för att hjälpa larmcentralen med träffsäkerhet och bedömning. Kanske kunde det vara något även för Sahlgrenska Universitetssjukhuset?
– Vi ville testa att ta ett grepp om problemet redan vid inkommande samtal. Övertriagering är en utmaning för larmcentralerna. Vissa månader hade vi femtio procent prio ett- bedömningar, det vill säga att man bedömer situationen som livshotande, och då räcker inte resurserna, berättar Jonas Eriksson, tf verksamhetschef för ambulansen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ett pussel som kräver erfarenhet
Tio medarbetare fick frågan om att även arbeta som inre befäl, och dela sin tid mellan arbete ute på fältet i ambulansen och att sitta med larmcentralen och lyssna, stötta och prioritera bland de inkommande samtalen.
En av dem är Daniel Landén. Han är ambulanssjuksköterska sedan 11 år tillbaka, och lägger ungefär en tredjedel av sin arbetstid bredvid dirigenten inne på larmcentralen.

Just denna söndag är det relativt lugnt, men det varierar ofta under dygnet.

I slutet av ett arbetspass här är han ofta tröttare än när han lämnar en dag i ambulansen.
– Det är som ett parti schack. Man ska hålla koll på inkommande ärenden, ha en god planering, ta över ärenden och prata med patienten när det behövs och se till att de får rätt vårdnivå. När man åker ut med ambulansen kan belastningen också vara hög, men man fokuserar på ett ärende åt gången. Här har man många ärenden hela tiden och ett väldigt stort ansvar.

”Man får rast i tid, kommer hem i tid och åker på rätt typ av uppdrag”

Jonas Eriksson, tf verksamhetschef ambulansen

Att fortsätta arbeta även i ambulansen är viktigt, tror Daniel Landén. Man måste bibehålla kompetensen och hålla den färsk – när ett samtal kommer in kan han hela tiden ha i bakhuvudet: hur hade jag tänkt om jag var på plats, vad hade jag frågat om och lyssnat efter?
– Alla vi tio som är inre befäl jobbar också kliniskt fortfarande.

Mer av rätt vård – och färre på akuten
Arbetssättet har varit en succé på flera plan – sedan projektet startade 2023 har man sett positiva effekter för såväl patienter och sjukhusens mottagningar som medarbetarnas arbetsmiljö.

När träffsäkerheten ökar får patienten träffa rätt typ av kompetens, och fler får vård på rätt nivå. Och ju lämpligare vård desto bättre, inte ju mer vård desto bättre, påpekar Daniel Landén vid kontrollbordet.
– Det är inte alltid bäst att komma till sjukhus, särskilt inte för sköra äldre. Ibland kan det vara bättre att få vård hemma och sedan följa upp med hjälp av närsjukvården nästa dag.

Då minskar även inflödet till akuten av patienter som inte behöver vara där, utan kan bli bättre hjälpta av ett mobilt team eller i primärvården.
– Belastningen på sjukhuset minskar och de får ett rimligare flöde. Det finns kopplingar mellan alla delar av vårdkedjan, säger Daniel Landén.

Positivt för arbetsmiljön
En omedelbar effekt av det nya arbetssättet var förbättrad arbetsmiljö. Medarbetarna i ambulanserna och bilarna fick ta ut sina raster i tid och övertiden minskade.
– Upplevelsen från medarbetarna var också att de nu åkte på mer befogade larm. Vi fick oerhört bra respons från personalen – man får rast i tid, kommer hem i tid och åker på rätt typ av uppdrag, säger Jonas Eriksson.

En anledning till det lyckade resultatet för både patienter och arbetsmiljö, är det inre befälets mandat att överpröva riktlinjer, rutiner och algoritmer som annars ligger till grund för prioriteringarna – och själv ta kloka beslut om hen ser en bättre lösning.
– Genom att ha kompetenta, kloka och beslutskraftiga individer med långtgående verksamhetskunskaper på plats, så blir det ett mer dynamiskt bedömningsarbete, säger Jonas Eriksson, som menar att de inre befälen även verkar trivas med sitt nya uppdrag.
– De ser att deras kompetens skapar ett sort värde på systemnivå, så att det blir bättre både för patienterna och kollegorna.

”Högre kvalité”
Inne på larmcentralen har det hunnit bli eftermiddag och Rima Abou-Touk som dirigerar ambulanserna och bedömningsbilarna ska snart bli avlöst av en kollega. För dirigenterna är inre befäl ”guld värda”, menar hon.
– De gör stor skillnad i mitt arbete, och vi ser att kvalitén blir bättre. Fler får rätt vård i rätt tid. Vi har riktlinjer att följa, så jag måste ta närmaste ambulans även om de slutar om fem minuter. Då kan Daniel gå in och säga att vi tar en annan som också är i närheten. Vi märker att de har stöd hos personalen också, de känner de flesta och kollar i början av varje arbetspass vilka som jobbar och vet vem som har vilka kompetenser.
Hennes kollega Martin Stolt håller med.
– När man har inre befäl bakom sig får man mer spelutrymme, det blir effektivare och smartare.

Och mycket riktigt ligger det ett block på Daniels bord där namnen på alla som jobbar denna söndag står uppskrivna.
– Det kan vara viktigt att veta vem som har barnmorskekompetens eller erfarenhet från IVA till exempel. Det är inte alltid som den närmsta bilen är den bästa bilen.