Postcovid-forskaren: ”Många upplever kognitiv nedsättning”

– Vi behöver mer kunskap om den långsiktiga kvarstående problematiken. Mycket tyder på att fler än väntat får nedsättningar som är kvarstående lång tid, ibland över ett år. Det är oklart varför det drabbar så olika och hur följderna kan bli så svåra oavsett hur det initiala insjuknandet ser ut. Vi vill undersöka personer som haft covid-19 och kartlägga deras symtom och försämrade förmågor att utföra normala aktiviteter och arbete. Vi vill även undersöka i vilken mån besvären klingar av över tid eller om de blir bestående. Mitt intresse gäller mycket den kognitiva nedsättning som väldigt många upplever och som är en stor begränsning för alla slags aktiviteter och i hög grad arbete. Kognitiv problematik kan uppstå av hjärntrötthet som är vanligt efter covid-19. En fråga som studeras är dock om det är hela förklaringen eller det finns en direkt kognitiv påverkan.

Hur många deltagare ingår i studien?

– Cirka 240 totalt. 150 patienter som vårdades för covid-19 inne på SU och 90 patienter som hade mildare symtom, som kom via primärvården där de sökt hjälp för kvarstående besvär. Det är intressant att jämföra dessa grupper som verkar skilja sig en hel del.

Hur går studien till konkret?
– Vi gör kognitiv screening, där patienten till exempel får i uppgift att rita av en kub, en klocka och ställa en viss tid,. De får också göra minnestest där de får lyssna på ord och upprepa dem efter en stund. Andra test innebär att man på tid ska dra streck mellan siffror i stigande ordning, samt mellan siffra och bokstav i stigande ordning, också detta på tid. Detta test speglar patienternas tempo i bearbetning samt flexibilitet vilket kan påverkas av trötthet eller annan hjärnpåverkan.

– Vi undersöker handfunktion genom ett test av finmotoriken som innebär att man snabbt ska sätta i pinnar med en eller två händer samtidigt, samt göra en liten monteringsuppgift där fyra delar ska sättas i en viss ordning på tid. Anledningen till detta test var att vi i början av pandemin såg att många av dem som legat på IVA länge besvärades av skakningar i händerna som då stör finmotoriken. Vi ville se hur många har denna problematik och om det försvinner över tid. 

– Patienterna får skatta sin trötthet, tre månader respektive ett år efter utskrivning, på en 100-gradig skala. Efter ett år svarar patienterna även på frågor kring trötthet på olika sätt, som orsakats av fysisk och mental ansträngning, frågor kring koncentrationskrävande uppgifter, sömn, energi och återhämtning.

– Vi intervjuar patienterna kring deras symtom. De får beskriva vilka problem de upplever och när. Till exempel frågar jag om vilken typ av trötthet man upplever, såsom ”sovtrötthet” (behov av att sova mycket), ”orkeslöshet” (att man under utförande av en aktivitet blir så trött att man inte kan slutföra eller att man helt drar sig för att starta) och ”hjärntrötthet/mental trötthet” (att man inte kan koncentrera sig eller inte hittar ord). Jag frågar även om de upplever kognitiv påverkan, vilket sju av tio fortfarande gör efter tre månader. Några vanliga problem är att man glömmer ord, vad man är på väg att göra, att man inte orkar fokusera, läsa eller blir så störd av ljud och snabba växlingar av intryck att man inte kan se på TV.      

Lästips: Arbetsterapi ger postcovid-patienter fungerande vardag

– Jag frågar kring aktivitetsområden som ”personlig vård, vardagsaktiviteter, fritid och arbete” där väldigt många fortfarande efter tre månader är väldigt begränsade i alla områden utom möjligtvis personlig vård. Man har nedsatt ork, blir andfådd, får huvudvärk eller liknande som gör att man inte kan göra enkla saker som att handla, laga mat, jogga eller umgås med vänner. Endast en av tre i arbetsför ålder är åter i arbete tre månader efter utskrivning.

– Vid 18 månader efter insjuknande gör vi fördjupad kognitiv bedömning med mer omfattande tester av högre svårighetsgrad än den tidigare screeningen. Testerna är validerade och normerade så det bättre går att säga vilka områden som är problematiska och det framgår tydligare om det ligger utanför det som är normalt utifrån ålder och utbildning. Man gör det vid den här tidpunkten för att även kunna jämföra med personer som haft lindrig covid-19 men har långvariga kvarvarande kognitiva besvär. Detta ska sedan även relateras till arbetsåtergång då denna problematik troligtvis är ett av de största hindren för återgång i arbete.

När ska studien vara klar? 
– ​Det kommer att ta ytterligare 1 till 1,5 år innan allt är slutfört.

Hur vill ni använda resultatet sen?
– Vi vill framför allt bidra till kunskapsbanken kring covid-19, nationellt och internationellt, genom vetenskapliga publikationer. Men också till utvecklingen kring rehabiliteringsåtgärder både i sluten vård och kanske framför allt i primärvård, där dessa patienter troligtvis kommer finnas under lång tid framöver. Viktigt är också att sprida kunskapen till sjukskrivande läkare och i synnerhet till Försäkringskassan. Det har varit beklämmande att se att vårt välfärdssystem inte hängt med i kunskapsutvecklingen och hur det har påverkat beslut om sjukskrivning och arbetsåtergång.