2 juni, 2022
Pilotprojekt på Klinisk kemi mäter miljöpåverkan
Klinisk kemi har påbörjat ett unikt pilotprojekt där de mäter hur mycket koldioxidutsläpp en utvald laboratoriemedicinsk analys genererar under en livscykel. I pilotprojektet mättes en av de mer omfattande analyserna, som består av tre olika analyser, och mätningen visade att utsläppet från en analys motsvarade cirka 2,6 kilometers bilkörning med bensinbil eller en matportion med 200 g kyckling.
Marion Walser, Julia Cromvik och Parisa Emamy. Bild: Annie Hallbäck.
Regionstyrelsen antog 13 april 2021 strategin Miljömål 2030. Den säger att de direkta koldioxidutsläppen behöver minska med 85 procent till och med 2030, och de indirekta med 50 procent, om regionen ska uppfylla sin del av Parisavtalet.
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar på många olika sätt med att minska miljöpåveran och att minska utsläppen av växthusgaser finns med som ett av flera miljömål, berättar Johanna Knape, miljöstrateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Verksamheten Klinisk kemi tillhör Regional laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här jobbar Julia Cromvik, sektionschef, Parisa Emamy, miljöombud och Marion Walser, biomedicinsk analytiker. På uppdrag av Koncernkontoret VGR, med hjälp av en konsultfirma som regionen bekostade, räknade Julia och Marion ut hur mycket koldioxidekvivalenter som den utvalda analysen släppte ut, och såg tydligt att engångsmaterial stod för den största delen.
– Det går åt stora mängder plastprodukter vid provhanteringsprocessen, som börjar med provtagningen. Analysen sker sedan i tre delar och varje del ger mycket plastavfall i form av förpackningar till kemikalier och andra produkter, berättar Marion Walser.
Resultatet ska bidra till förbättringar
Provet som valdes ut för pilotprojektet var ett av de mer omfattande, bestående av tre olika analyser. Varje prov visade sig släppa ut 0.67 kg koldioxid under sin livscykel. Under ett år genomförs 6-7000 sådana analyser, vilket motsvarar 4,7 ton koldioxid. Det är mer än 18000 kilometers bilkörning med bensinbil eller hälften av en genomsnittlig svensk medborgares totala klimatpåverkan.
– Genom att mäta koldioxidutsläppet genom hela det laboratoriemedicinska provets livscykel kan vi se hur mycket utsläpp som sker i diagnostikens huvudprocess. Nu har vi ett underlag för att veta vad man behöver mäta, vilket är ett steg mot att kunna göra klimatberäkningar för fler analyser, förklarar Julia Cromvik.
På Klinisk kemi arbetar man nu vidare för att genomföra förändringar och förbättringar utifrån resultatet.
– Det handlar inte om att avstå från att göra analyser, utan delvis om nya arbetssätt, ökad kunskap och medvetenhet. Förändringarna kommer vara till nytta för patienterna. Bland annat behöver vi undvika dubbel provtagning av patienter. Det är tyvärr vanligt att patienten får ta samma prov både på vårdcentralen och på sjukhuset, vilket resulterar i dubbla analyser och mer utsläpp, berättar Julia Cromvik och fortsätter:
– Under maj kommer vi att kartlägga fler livscykelanalyser tillsammans med sjukhusets miljöombud, för att skapa ett underlag så att vi kan mäta utsläppet från övriga analyser inom Regional laboratoriemedicin. Vi har redan börjat inkludera kunskap om koldioxidutsläpp i undervisningen av biomedicinska analytiker och vi planerar att lägga till utsläpp vid analyser i verksamhetens kvalitetsmål.
Patientens transport viktig
Det finns ytterligare aspekter att ta med i den laboratoriemedicinska analysens livscykel. Klimatpåverkan från ett prov kan jämföras med att patienten transporter sig ungefär 2,6 kilometer i en bensinbil. Motsvarande transportsträcka i en dieselbil är cirka 4,3 kilometer. Klimatpåverkan från ett prov är relativt liten i jämförelse med utsläppen som patientens transport till provtagningen orsakar.
– Vi behöver arbeta med dessa frågor på flera olika sätt, både genom att se över vilka material vi använder och hur vi hanterar proverna, men också hur vi skapar effektivitet för både patienten och oss. Det kan till exempel handla om att undvika dubbelprovtagningar och säkerställa att provtagningen sker så nära patientens hem som möjligt. Då är det bättre att provet transporteras internt, eftersom vi kör alla regionens fordon på icke-fossila bränslen, som inte bidrar till koldioxidutsläpp, förklarar Johanna Knape.
Regionens hållbarhetsarbete
Förra året antog Västra Götalandsregionen ambitiösa hållbarhetsmål (miljömål och mål för social hållbarhet) som ska bidra till FN:s Agenda 2030. Det ska vara självklart att hållbarhet är med i varje beslut som tas i VGR. Där är vi inte än. För att nå dit behöver vi hjälpas åt.
Alla verksamheter i Västra Götalandsregionen ska delta i omställningen till en hållbar framtid. Ansvaret för genomförandet av målen ligger på respektive förvaltnings- och bolagsledning, men också på att varje medarbetare bidrar i sin roll.
Du kan läsa mer om hållbarhetsmålen, VGR:s arbete med hållbarhet och Agenda 2030 här: Hållbarhet – för varje människa och för vår planet