23 oktober, 2023
Orolig omvärld ställer krav på krisstödet
Turbulens och oro i omvärlden kräver att sjukhusets krisstödsorganisation är rustade för allt från pandemi till terrorhot och krig. Charlotte Hveem, utbildad polis, kurator och krisstödssamordnare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, betonar vikten av tydliga funktioner och samarbeten.
– Krisstöd kan till exempel handla om att stödja familjer som förlorat sitt hem i en sprängning, säger Charlotte Hveem, krisstödssamordnare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och i Västra Götalandsregionen.
Krisstöd har funnits i decennier på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De senaste åren har mycket av det fokuserats runt pandemin, där sjukhuset samlats kring det gemensamma uppdraget att vårda patienter med covid-19.
– Det har gjorts ett jättefint krisstödsarbete under pandemin. Sjukhuset ska vara en självklar utpost i kris. Vi är ju ett stort sjukhus som också ska kunna hjälpa andra i regionen, säger Charlotte Hveem.
Hon är samordnare för krisstödet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och i hela Västra Götalandsregionen. Krisstöd handlar om att vara beredd på det mesta och att ha tydliga samarbeten klara, såväl internt på sjukhuset som inom regionen och nationellt, konstaterar hon.
”Kan bli ett eskalerat läge”
Oron i omvärlden – på både hemmaplan och i andra länder – ställer höga krav på organisationen.
– Det påverkar såklart jättemycket. Det kan bli ett eskalerat läge när som helst där vi inte vet omfattningen. Sjukhuset behöver ha en beredskap och ha alla funktioner och samarbeten klara.
Vad kan det var för händelser som aktiverar krisstödet?
– Det är händelser som påverkar många människor på ett allvarligt sätt i vårt upptagningsområde, så som stora oväder eller omfattande trafikolyckor men också såklart vid krig, terrorbrott, masskadeskjutningar eller sprängdåd. Krisstöd kan handla om att stödja familjer som förlorat sitt hem i en sprängning, säger hon.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets krisstöd riktar sig till både allmänhet och medarbetare. Historiskt sett har man varit involverade i bland annat Backabranden och efter tsunamin, med att minska skadeverkningar hos både närstående och drabbade men även för att stödja medarbetarna som jobbat med att ta hand om patienterna.
Ledningsgrupp med stor kompetens
I ledningsgruppen för krisstödet finns en bred kompetens samlad, med allt från specialistsjuksköterska, specialistläkare i psykiatri och psykolog, till Charlotte Hveem som är legitimerad hälso- och sjukvårdskurator men också har en bakgrund inom polisyrket.
– Jag har väldigt stor nytta av det. Som polis har man en överblick över hur saker kan koordineras mellan exempelvis polis, räddningstjänst och kommunen. Mycket handlar om bra kommunikation, säger hon.
Flera i gruppen har internationell erfarenhet. Själv har hon tränat på krisarbete med bland annat UNHCR, och hon berättar att det finns planer på att utveckla ett nytt övningskoncept i VR-miljö för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi har sökt innovationsmedel för det från både regionen och område 2 på sjukhuset. Det handlar om att med hjälp av AI och ChatGPT träna scenarion i VR med olika avatarer. Om vi får medlen att utveckla detta så kommer vi vara först i världen med det, säger hon.
LÄS MER: Nytt beredskapsprogram i gång: ”Mitt i prick inom katastrofmedicin”