31 augusti, 2022
Mat och dryck i livets slutskede – en laddad fråga
En sjuk person i livets slutskede kan inte tillgodogöra sig mat och vätska på samma sätt som tidigare. ”Ofta finns föreställningen att tillräckligt med näring förlänger livet, men för mycket näring kan tvärtom förkorta livet”, säger Nanna Mossberg Rylander, dietist inom palliativ vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Nanna Mossberg Rylander föreläser under Nationell konferens i Palliativ vård i Göteborg den 5-7 september.
Den palliativa vården syftar till att ge patienten så god livskvalitet som möjligt. Ett naturligt steg i döendeprocessen är att sluta äta och dricka. I ett tidigt palliativt skede är det viktigt att individen får så fullvärdig kost som möjligt och tillräckligt med energi för att klara av sina behandlingar eller andra viktiga aktiviteter. Men när livet närmar sig sitt slut ändras metabolismen. Kroppen tar successivt upp näring sämre och organen börjar stänga ner. I det skedet kan energirik kost i stället försämra livskvaliteten.
– Då är det viktigare att ta hänsyn till de egna önskningarna om mat och dryck, minska stressen kring matsituationen och att anpassa näringsintaget till måendet och situation här och nu. Att snarare trappa ner maten i stället för att trappa upp som i vanliga sammanhang, säger Nanna Mossberg Rylander som är dietist och arbetar med nutrition och ätande inom palliativ vård.
Hon kopplas in när nutritionsbehandling sviktar och personalen önskar vägledning. Till vardags är hon knuten till den palliativa avdelningen på Högsbo sjukhus som stängdes under pandemin men som nu planerar att öppna igen.
– Min uppgift är framför allt att ge lindring och göra det så bra som möjligt under den tid som är kvar. Jag lyssnar till vad patienten vill och mår bra av och anpassar maten efter måendet. En annan del är att ge råd till närstående och personal. Det kan handla om att det är bättre att ge små smakportioner och få dem att förstå att det är helt naturligt att ätandet kommer att minska i takt med att livets slut närmar sig.
Hur yttrar det sig?
– Det är vanligt att man inte har någon aptit när man är svårt sjuk. Maten kan smaka illa på grund av svamp i munnen och man kan ha ont i munnen, svårt att svälja eller må illa. Då är det kanske dags att gå över från varm till kall mat, från lagade mål till mer lättätna alternativ och till mindre portioner flera gånger om dagen. Så småningom blir det mest flytande och några få klunkar åt gången. Tröttheten ökar så man sover mer och mer och orkar inte äta. Eftersom hungerkänslor avtar är det inte plågsamt. När det inte är långt kvar finns inte heller törst, utan mer en muntorrhet som kan lindras genom att man hjälper till att fukta munslemhinnan och smörja läppar.
Nutrition i livets slutskede kan vara en laddad fråga. Mat förknippas med liv och mycket oro finns när aptiten sviker. Ofta finns föreställningen att bara man får i sig tillräckligt med näring så lever man längre, vilket inte stämmer. I stället kan en intensiv nutritionsbehandling förkorta livet.
– Att äta mindre är ett naturligt förlopp när livet går mot sitt slut. För mycket näring och vätska kan öka lidandet och i stället förkorta livet. Ett insatt näringsdropp kan vara direkt skadligt och belasta organen. Patienten kan samla på sig vätska som inte kan tas upp av kroppen vilket kan bli mycket plågsamt och påskynda döden. Därför avråder läkarna oftast från intravenös vätska i livets slutskede trots att närstående ibland efterfrågar det och tror den döende far illa utan dropp.
Vanligt med frustration och ångest kring mat – för närstående
Enligt Nanna Mossberg Rylander är det därför viktigt att sprida kunskap om vad som händer med kroppens möjligheter att hantera näring och vätska när livet slut närmar sig.
– Närstående kan ha svårt att förstå hur kroppen fungerar i detta skede. Att serva med mat och dryck kan vara ett sätt att visa kärlek och omsorg och många tar på sig ett stort ansvar. Har man inte kunskapen i hur ätandet förändras blir det lätt frustration och ångest kring mat. Då är det bra att ha ett samtal om att det kanske inte är läge att omsorgsfullt laga favoriträtterna utan att det är bättre att servera något annat, säger Nanna Mossberg Rylander.
Utbildar vårdpersonal
Sedan 2021 har nutrition ett eget kapitel i det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Palliativt Centrum i Högsbo erbjuder bland annat en tvådagars grundutbildning i palliativ vård till vårdpersonal där nutrition är en del.
– Många av de vi utbildar får aha-upplevelser och känner sig tryggare i sina roller efteråt. Det finns vårdpersonal på demensboenden som får hantera närstående vilka tror att de låtit de boende svälta, när det egentligen rör sig om en naturlig minskning av intaget när slutet närmar sig. Det kan skapa osäkerhet och oro hos personalen. Utbildning och kunskap är därför jätteviktigt. Vi vill att vårdpersonalen ska vara trygga så att de i sin tur kan förmedla trygghet, säger Nanna Mossberg Rylander.