Här är de nominerade till Stora Kvalitetspriset 2023

9 och 10 maj är det dags för Kvalitetsdagarna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Dagarna äger rum på Svenska Mässan och årets tema är Säker vård tillsammans. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand för att skapa säker vård tillsammans. Kompetens, stark patientsäkerhetskultur, patientdelaktighet och goda arbetsförhållanden är grundläggande förutsättningar för patienternas säkerhet och för utveckling av vården.

Som vanligt delas Stora Kvalitetspriset ut under Kvalitetsdagarna, och nio kvalitetsarbeten har nominerats. Här nedan kan du läsa om samtliga projekt.

Här hittar du anmälan och program för Kvalitetsdagarna: Kvalitetsdagarna – Sahlgrenska Universitetssjukhuset

KomIgång online – digitalt föräldrastöd vid kommunikationssvårigheter hos små barn, utan väntetid 

Verksamhet Neurologi, psykiatri och habilitering barn

Josefin Hansson, logoped och projektledare – vad hade ni för utmaning att lösa?

– Ungefär 6 000 barn per år klarar inte barnhälsovårdens språkscreening. Oftast har föräldrarna signalerat oro innan barnet fyller ett år, och BVC kan bekräfta detta vid 18-månaderskontrollen och skriva remiss till logoped eller till barnneuropsykiatrin. Men innan familjen fått utredning och strukturerade insatser kan det hinna gå flera år. Föräldrar till barn i den här patientgruppen kan ofta uppleva stor frustration och maktlöshet. Vi behövde hitta ett sätt att hjälpa familjerna under tiden de står i kö till utredning och behandling.

Hur gick ni till väga? 

– Det finns tydlig forskning som påtalar hur föräldrar kan stötta barn att utvecklas kommunikativt. Den kunskapen ville vi göra tillgänglig för föräldrarna. Vi inledde ett samarbete mellan Dart kommunikationsstöd, neuropsykiatrisk mottagning barn och ungdom, logopedimottagning barn och ungdom, habilitering och hälsa och Central barnhälsovård. Vi utgick ifrån utbildningsinsatsen AKKtiv KomIgång som är skapad av oss på Dart kommunikationsstöd och ges i hela Norden. Föräldrarna får lära sig strategier och blir bekanta med AKK, det vill säga alternativ och kompletterande kommunikation som till exempel bildstöd, tecken eller digitala kommunikationshjälpmedel.  

Vad blev resultatet?

– Resultatet blev KomIgång online, ett digitalt stödprogram som nås via 1177. Stödprogrammet innehåller enkla, förklarande, animerade filmer som varvas med nyinspelade filmexempel från verkliga familjer som visar hur kunskapen används i vardagen. Det finns även ljudklipp där föräldrar och professionella delar med sig av sin kunskap och material att skriva ut och använda. Hela stödprogrammet har hittills översatts till arabiska, somaliska och engelska och har startats upp i hela Västra Götalandsregionen. Utvärdering visar att föräldrar upplever det enkelt att ta till sig och att det positivt påverkat deras sätt att kommunicera med sina barn. Hittills har 14 andra regioner hört av sig och visat intresse för KomIgång online, så det är helt fantastiskt att kunna hjälpa fler barn och familjer.

Från natt till dag. En omställning till kriteriebaserad postoperativ vård efter neurokirurgi

Verksamhet neurokirurgi

Johan Ljungqvist, sektionschef Neurokirurgi – vad var er utmaning?

– I Sverige är det vanligt med nattvak efter neurokirurgiska ingrepp, men internationellt finns erfarenheter av kortare övervakningstider för vissa operationer där patienten mår bra och är stabil. Utmaningen har varit att ändra ett invant arbetssätt – från att alla patienter som har opererats i hjärnan ska vårdas på en postoperativ övervakningssal natten efter operation – till att göra en kriteriebaserad riskvärdering för att välja ut vilka patienter som behöver stanna kvar över natten och vilka patienter som skulle må bättre av en tidig mobilisering.

Hur gick ni till väga?

– Först gjorde vi en litteraturgenomgång och sedan en strukturerad process för att ta fram kriterier för att välja ut lämpliga patienter. Vi förstärkte också den postoperativa övervakningen på vårdavdelningen. Arbetssättet simulerades under fem månader och utvärderades sedan under en prövoperiod innan det blev klinisk rutin. Nu utvärderar vi projektet löpande.  

Vad blev resultatet?

– Traditionellt nattvak har ersatts av ett kriteriebaserat sex-timmarsvak för utvalda neurokirurgiska ingrepp. Patienterna har mobiliserats i genomsnitt tio timmar tidigare jämfört med tidigare nattvak. Detta har gjort att det frigjorts plats för andra patienter, främst jourtid. 

Ny fosterdiagnostik i VGR ger säkrare vård för gravida med riskblodgrupp

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Cecilia Pardi, överläkare, och Pauline Isakson, biolog – vad hade ni för utmaning?

– Vår största utmaning var att samordna och integrera medicin, teknik och organisation på regional nivå genom dialog och samarbete med olika professioner.

Hur gick ni till väga?

– Vi gjorde en omvärldsanalys genom en revision av aktuell internationell litteratur och studiebesök på olika sjukhus i Sverige. Syftet var att utveckla en egen lösning för genomisk bestämning av fetal RHD-typ som skulle vara sensitiv, specifik, robust och användarvänlig i den kliniska verksamheten. Vi skapade ett team med olika kompetenser för att designa och validera en ny plattform för fetal RHD-genotypning och vi samarbetade med mödravården för att införa en ny regional rutin inkluderande bestämning av RhD-blodgrupp hos foster tidigt i graviditet och riktad antenatal RhD-profylax till RhD-negativa gravida med RhD-positivt foster.

Vad blev resultatet?

– Den nya fosterdiagnostiken och arbetssättet har införts i hela mödravården i VGR. Detta leder till en mer effektiv prevention av RhD-immunisering, en skräddarsydd behandling med RhD-profylax och väsentliga resursbesparingar. Vårt arbete har även bidragit till ökade kunskaper inom RH-blodgruppssystemet genom detektion av ej tidigare beskrivna RHD-genvarianter.

Personcentrerad mobil röntgen – ett samverkansprojekt mellan region, kommun och patientföreträdare 

Verksamheterna Radiologi samt Ambulans och prehospital akutsjukvård

Tony Jurkiewicz, röntgensjuksköterska och projektledare, och Robert Höglind, verksamhetsutvecklare inom ambulanssjukvården – vad hade ni för utmaning?

– Många patienter transporteras till specialistsjukvården för en röntgenundersökning, där det visar sig att patienten inte har någon fraktur. Vi vet också att för de flesta personer som bor på äldreboende är onödiga transporter och slutenvårdsinläggningar dyrt, dåligt och farligt. Utmaningen var att föra ut diagnostik, till personer med fallskada och smärta i höft, för att undersöka om det är en fraktur eller inte. Vi ville också säkerställa ett personcentrerat omhändertagande för fortsatt vård i hemmet när fraktur inte föreligger och i de fall då patienten transporteras till sjukhus med en fraktur.

Hur gick ni till väga?

– Vi samlade berörda parter i den regionala och kommunala primärvården, specialistsjukvården samt patientföreträdare och utarbetade en patientresa där en röntgenundersökning genomfördes i den drabbade personens boende (vård- och omsorgsboende). Parallellt genomfördes arbetsmöten tillsammans med Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och näringslivet för att testa en ny och smidig, mobil röntgenutrustning.

Vad blev resultatet?

– Resultatet blev en patientresa som skapade värde för patient, anhöriga och för de aktörer i regionen och kommunerna som är involverad i vård och omsorg på vård- och omsorgsboenden. Vid avslutat projekt visade det sig att cirka 60 procent av de undersökta patienterna inte hade någon fraktur. De behövde således inte transporteras till sjukhus över huvud taget. De kunde istället få fortsatt omhändertagande i sitt hem av primärvården. Projektet avslutades vid årsskiftet 2022-23 och personcentrerad mobil röntgen ingår nu i ordinarie drift inom Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det genomförs en implementering under 2023, till vård- och omsorgsboende och boende med särskilt stöd, i Göteborgs Stad, Mölndals Stad, Härryda kommun, Partille Kommun och Öckerö kommun.

Fysiologisk avnavling på prematura barn på operation

Verksamhet AnOpIVA Neonatal barn

Vesta Seyed Alikhani, neonatolog – vad var er utmaning?

– Vid födseln genomgår barnet en stor fysiologisk omställning. Det nyfödda barnet har upp till en tredjedel av sin blodvolym i moderkakan. Om man väntar med att klippa navelsträngen tills barnet har etablerat egenandning (så kallad fysiologisk avnavling) får barnet möjlighet att transfunderas med detta blod samt att bibehålla en mer jämn cirkulation under omställningen. Många studier visar positiva effekter, inte minst hos de prematura barnen, där man ser minskad mortalitet och minskad risk för hjärnblödningar. Målet var att kunna erbjuda alla erbjuda alla prematura barn, även de som föds med kejsarsnitt, möjligheten till fysiologisk avnavling.

Hur gick ni till väga?

– Vi började med att genomföra simuleringar på operationssal där läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från Neonatal, operationssköterskor, barnmorskor och obstetriker deltog.

Under simuleringarna utkristalliserades ett förslag på arbetssätt som vi sedan testade på fullgångna, okomplicerade kejsarsnitt och utvärderade med samtliga personalgrupper.
Vi köpte in ett bord särskilt utvecklat för ändamålet, som vi lägger barnet på alldeles nära mamman. Den nya rutinen kommunicerades ut till samtliga verksamhetsområden och därefter började implementeringsarbetet. Eftersom vi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först i Sverige med att utföra detta kunde vi inte titta på andra verksamheter. Därför valde vi att införa rutinen stegvis för att ha möjlighet att korrigera i rutinen. Sedan oktober 2022 utförs detta dygnet runt.

Vad blev resultatet?

– Sedan rutinen infördes har drygt 30 prematura barn som fötts via kejsarsnitt fått möjligheten till fysiologisk avnavling. Rutinen innebär en relativt stor förändring i omhändertagandet av prematura på så vis att personal från Neonatal deltar i operationssalen och ger barnet andningsstöd bedside i det sterila fältet, vilket varit en utmaning, där det tvärprofessionella samarbetet varit nyckeln till att hitta en bra struktur. Vi ser också en stor sekundär vinst i det faktum att det primära omhändertagandet av barnet blir nära båda föräldrarna, till skillnad från tidigare när barnet direkt togs till ett annat rum efter födseln för fortsatt omhändertagande.

Apotekare på akuten – blir det mer patientsäkert?

Verksamhet Läkemedel/Vårdfarmaci

Agneta Dorup, enhetschef Vårdfarmaci – vad var er utmaning?

– När en patient söker sig till akutmottagningen, och en läkare bedömer att patienten behöver läggas in, görs alltid en genomgång av vilka mediciner som patienten tar. När det är brist på tid är det inte alltid lätt att genomföra en optimal läkemedelsgenomgång. Då finns det risk för att läkemedelslistorna inte blir korrekta och att patienten får felaktig läkemedelsbehandling under tiden på sjukhuset. På Sahlgrenskas akutmottagning startade ett projekt där apotekare ingick i teamet på mottagningen för att stödja läkarna med aktuell läkemedelslista. Målet var att undersöka om samarbetet kunde bidra till färre felordinationer. Utmaningen för oss som enhet var att starta upp ett nytt uppdrag på en helt ny enhet, med nya personal och att på kort tid lära sig arbetsflöden och arbetssätt på enhet omkring uppgiften.

Hur gick ni till väga?

– Vi började med att hitta apotekare med rätt kompetens för uppdraget. På kort tid utvecklades nya rutiner, metoder och upplärning i relevanta och nya journalsystem. Från januari till och med mars 2022 var apotekarna en del av teamet på akutmottagningen och samarbetade med läkare vid läkemedelsgenomgång och framtagande av patientens läkemedelslista. Det gjordes en nulägesanalys av läkare på medicinavdelningar som fick rapportera in antalet felordinationer i läkemedelslistorna efter inskrivning från akuten. Detta gjordes inför projektet startade och under tiden som projektet pågick för att kunna jämföra resultatet.

Vad blev resultatet?

– Projektet togs väl emot och apotekarna blev snabbt en del av teamet, dialogen stod i fokus och det var glädjande att se att samarbetet mellan läkare och apotekare fungerade så bra. Apotekarna kunde lägga tid på att få fram en så korrekt läkemedelslista som möjligt och det gav bra beslutsunderlag för läkarna. Resultatet visade på att antalet felordinationer minskade med 74 %, från 77 % till 3 %. Projektet på Sahlgrenska är nu avslutat men pågår eller har pågått tidigare på flera andra sjukhus i regionen.

Sjuksköterskeledda PAD-besked – en uppskattad utveckling

Verksamhet Kirurgi

Hanna Wesslau, kirurgsjuksköterska på Kirurgmottagningen, vad hade ni för utmaning?

– Vi såg att vi som sjuksköterskor borde kunna ta över delar av de så kallade PAD-beskeden, besked om resultat efter analys av bortopererad vävnad vid melanom. Vi är tre melanomsjuksköterskor som suttit med vid hundratals sådana här samtal med patienter. Vi har egentligen all information och har dessutom en omvårdnadsutbildning att använda oss av i samtalen. Utmaningen var att gå utanför ramarna och ta över en klassisk läkarroll med risk för att fördomarna besannades – att patienten ville ha sina besked från en läkare.

Hur gick ni till väga?

– Vi pratade ihop oss med sektionschef, vårdenhetschefer, sekreterare och läkare – alla som var involverade i processen. Det bestämdes att vi skulle ta hand om samtal där allt ser bra ut och där det är färdigopererat. Läkarna tar fortsatt alla samtal där det finns misstanke om spridd sjukdom.

Vi kompletterade all kunskap vi har med oss sedan tidigare med en internutbildning och en checklista från melanomkirurgerna. Där listas vad vi ska gå igenom under samtalet och vad vi ska tänka på.

Initialt hade vi våra mottagningar parallellt med läkarmottagning, så att en melanomkirurg fanns på plats om det skulle uppstå frågor vi inte kunde svara på eller om någon patient ville träffa just en läkare.

Vad blev resultatet?

– Allt eftersom har det blivit mer och mer självständigt. I dag har vi sjuksköterskemottagning för PAD-samtal en dag i veckan, där vi kan ringa läkare vid behov.

I en enkät vi gjorde beskriver patienter att de tycker de får den information de behöver och att bemötandet är proffsigt. Det uttrycktes också att det var lite mer avslappnat att träffa en sjuksköterska i stället för en läkare. Kanske kommer vår omvårdnadsprofession till sin rätt här. Kommunikation är ju en del av vår utbildning. Vi har nöjda patienter som får kontinuitet. Även läkarna har varit positiva till detta.

Förändringen har avlastat kirurgbesöken, kortat tiderna till läkarbesök och till återbesök över lag.

För oss som sjuksköterskor har det inneburit en stärkt roll. Vi har fått en utmaning och ytterligare ett sätt att bidra. Viktigt var också att märka att våra farhågor, att patienterna skulle reagera med att de ”bara fick prata med en sjuksköterska”, inte stämde. Inte en enda patient har reagerat så.

Narkotikahundar – En vårdmiljö fri från narkotika och gömda läkemedel ger en effektivare vård 

Verksamhet Rättspsykiatri

Charlotte Hveem, verksamhetsutvecklare, och Marika Broberg, projektledare Hundenheten, vad hade ni för utmaning att lösa?

– Förekomsten av substansbruk är hög bland rättspsykiatriska patienter. Innan Hundenheten bildades sökte medarbetare dagligen efter narkotika och gömda läkemedel vid så kallade säkerhetsronder. Säkerhetsronderna ledde relativt sällan till fynd och insatserna tog mycket tid från det dagliga patientarbetet. För att göra grundligare sökningar fick vi emellanåt hjälp av Kriminalvårdens hundar men dessa sökningar räckte inte för göra någon egentlig skillnad. Vi insåg att vi behövde tänka nytt för att nå vårt mål om en vårdmiljö fri från narkotika och gömda läkemedel, och då väcktes idén om att starta en egen hundverksamhet.

Hur gick ni till väga?

– Efter en behovsanalys fattades beslut om att Hundenheten skulle startas upp som ett projekt under tre år med kontinuerlig uppföljning. Därefter påbörjades arbetet med att göra upp en plan för hur hundar och hundförare skulle certifieras samt hur Hundenheten skulle arbeta. Det krävdes mycket jobb och hård träning, både för hundar och hundförare, men nu kan vi med stolthet säga att våra narkotikahundar håller högsta standard och har samma typ av certifiering som brottsbekämpande myndigheter. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är nu det enda sjukhuset i Sverige som har egna narkotikahundar, vilket vi såklart är stolta över. Narkotikahundarna är tränade till att söka efter både narkotika och gömda läkemedel vilket är en unik kompetens i Sverige. Förutom att vi naturligtvis genomför så många sökningar som krävs internt har Hundenheten även fått sökuppdrag i andra verksamheter både regionalt och nationellt. Hundenheten är genom detta förhoppningsvis snart självförsörjande. SU Rättspsykiatri har tagit beslut om att göra Hundenheten permanent och därmed avsluta projektformen i förtid. 

Hur ser resultatet ut hittills? 

– Allt har gått långt över våra förväntningar. Hundarna har visat sig vara ett fantastiskt komplement till övrigt säkerhetsarbete och de har skapat en tryggare miljö både för patienter och medarbetare. Hundenheten har nu genomfört 129 sök vilket resulterat i 50 fynd och 211 intressemarkeringar. Intressemarkeringar visar dels att det förekommit otillåtna substanser på platsen, dels ger det information om substansens väg in på aktuell vårdenhet. Vid vår entré sitter även en skylt som upplyser besökare om att narkotikahundar arbetar i verksamheten, vilket gjort att en del besökare vänt i dörren. På så sätt bidrar Hundenheten även till en minskad införsel av otillåtna substanser i verksamheten. 

Med en begränsad tillgång till otillåtna substanser kan läkarna känna sig trygga med att de läkemedel som förskrivs inte blandas med någon okänd substans. Dessutom påverkar den minskade narkotikaförekomsten antalet hot- och våldssituationer, och vårdtidens längd, vilket är ytterligare en parameter som förbättrats genom att våra hundar arbetar i verksamheten.

Minskad risk för synskador/blindhet hos extremt för tidigt födda barn med 75%

Verksamhet AnOpIva Neonatal Barn

Svetlana Najm, sektionschef Neonatal – vad var er utmaning?

– Prematuritetsretinopati (ROP) är ett tillstånd som drabbar omogna näthinnekärl i ögat hos för tidigt födda barn. I det nationella kvalitetsregistret (SWEDROP) kunde vi se att barn som behövde operativ behandling för ROP hade ökat markant i Västra Götalandsregionen. Vi bestämde oss för göra något åt det och startade tillsammans med Ögonavdelningen ett kvalitetsarbete i syfte att få det att minska.

Hur gick ni till väga?

– Vi fokuserade på de tre allvarligaste riskfaktorerna för behandlingskrävande ROP och arbetade tillsammans många olika professioner, från barnläkare, sjuksköterskor och undersköterskor till dietister och barnmorskor. Bland annat utbildade vi och införde checklistor för personal och föräldrar i andra sätt att optimera syresättningen och hålla en jämn syrenivå. För att se till att tillväxten inte försämrades så implementerade dietisten ett nutritionsprogram redan de första levnadsveckorna och en rutin för tidig tillförsel av den så viktiga råmjölken. Vi arbetade också med att minska provtagning på olika sätt då varje droppe har betydelse för de här för tidigt födda barnen som ibland inte väger mer än 700 gram.

Vad blev resultatet?

– Under en tvåårsperiod minskade antalet operativa behandlingar för ROP från 20 stycken år 2020 till 4 stycken år 2022. Det är ett fantastiskt resultat som vi är så glada för. För barnen innebär det minskad risk för synskada och i värsta fall blindhet. Det har också bidragit till kvalitetsförbättringar i flera av våra rutiner och dessutom har det lett till frigjorda platser på operation som tidigare behövdes till dessa barn. Vi är stolta över att vi varit uthålliga och inte nöjt oss med hur det såg ut.

Mer om Kvalitetsdagarna

Läs mer om Kvalitetsdagarna, programmet och anmälan: Kvalitetsdagarna – Sahlgrenska Universitetssjukhuset