Från prehospital till extrahospital – tio år med ambulansen

För att ta sig till ambulanssjukvårdens lokaler vid Gullbergsvass är det ett tråcklande bland avstängda vägar, gula skyltar och snåriga omdirigeringar. Mitt i detta trafikkaos ligger ambulanssjukvården. Härifrån sker ungefär 80 akuta utryckningar varje dag inom Storgöteborg. Totalt har verksamheten drygt 90 000 uppdrag per år varav cirka 400 är hjärtstopp där behandling påbörjas redan i ambulansen.

Verksamheten firar i år tioårsjubileum. I oktober 2012 tog Sahlgrenska Universitetssjukhuset över ambulansuppdraget från entreprenören Falck. Då var uppdraget att så snabbt som möjligt föra den skadade eller sjuke till närmaste sjukhus. I dag är det patientens behov som står i centrum och avancerade vårdåtgärder utförs redan på skadeplats eller i hemmet.

– Många som ringer 112 behöver inte akut ambulanssjukvård. I dag kör vi bara in 66 procent till sjukhus, resten vårdas på plats. Nu är det patientens vårdbehov som styr – inte själva transportmedlet, säger Elisabet Hammar som började som vårdenhetschef på ambulansen 2012 och är verksamhetschef sedan 2018.

Har vågat prova nytt

Engagerade ledare och medarbetare har tillsammans arbetat med förändringsresan från en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården.

– Vi har med stöd av forskningen vågat prova, tänka nytt och misslyckas. Utmaningen har varit att frigöra tid för de mest kritiska prio ett-uppdragen så att inte våra akutambulanser är upptagna med något som någon annan kan göra, säger Elisabet Hammar.

I dag har ambulansverksamheten en stor, differentierad fordonsflotta som passar patienternas behov – läs mer om fordonsflottan lite längre ned i texten.

– Mycket av utvecklingen har skett tack vare input från våra fantastiska medarbetare. Vi är lösningsfokuserade och handlingskraftiga. Ett exempel är bedömningsbilen som har fått ett stort nationellt genomslag och numera är en del av framtidens ambulanssjukvård, säger Elisabet Hammar.

Nära samarbete med många aktörer

Under de senaste åren har kontakten mellan ambulanssjukvården och akutmottagningarna förenklats och förbättrats. Idag finns ett nära samarbete med många av sjukhusets verksamheter, mobila närsjukvårdsteam, primärvård och kommunen.

– Nu kan vi lättare styra patienter till rätt nivåer och avdelningar tack vare att sjukhuset ser ambulansen som en del av sjukhuset. Det är en stor skillnad från tidigare. Vi deltar i gemensamma möten och har bättre styrning och planering av våra patienter. Jag kommer ihåg i början när vi var med på gemensamma möten på sjukhuset att de undrade vilka vi var och varför vi var med. Nu undrar de var vi är om vi inte är med, säger Mikael Frondén, vårdenhetschef på ambulanscentrum City.

Forskningen är en av flera faktorer som har lett fram till att ambulanssjukvården idag är föregångare i Sverige på prehospitala koncept.

– Ambulanssjukvården är en av få aktörer i vården som möter en helt oselekterad patientpopulation, i alla åldrar och i olika skeden i livet. Vi ska hitta de som är svårast sjuka – men också de som inte behöver akutvård utan någon typ av vård. Det är ett jättestort spektrum. De senaste tio åren har vi etablerat en forskningsbas inom ambulanssjukvården med frågor som rör vårt område och hur vi ska möta patienter på alla nivåer med patientsäkerheten i fokus, säger Carl Magnusson, översjuksköterska och forskare inom ambulanssjukvården.

Bedömningsbilar för icke akuta uppdrag

Ett exempel på vad forskningen lett fram till är bedömningsbilarna som infördes 2013. Idén är sprungen ur den personalbrist som rådde vid övertagandet av ambulanssjukvården 2012. Bedömningsbilen larmas i första hand ut på uppdrag som inte är akuta. Väl på plats görs en bedömning för att snabbt sortera in patienten till rätt vårdnivå. Därefter kommer en annan transport och hämtar upp – ett koncept som visade sig vara så framgångsrikt att det spridit sig i hela Sverige.

– Drygt hälften av patienterna vårdas på plats eller hänvisas till annan vårdnivå än sjukhus. I första hand är det bra för patienten, att deras behov kan tillgodoses på annat sätt än ambulanstransport om man inte behöver det. På så sätt minskar vi trycket på akutmottagningarna och frigör tid för akutambulanserna. Forskningen visar att detta kan göras på ett patientsäkert sätt, vilket ger medarbetarna en trygghet i sina bedömningar och beslut, säger Carl Magnusson.

Mer om ambulansverksamheten

Ambulans- och prehospital verksamhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har cirka 200 medarbetare och 240 uppdrag per dygn. 60 procent av alla sjuksköterskor har en specialutbildning, till exempel barnmorska, distriktssköterska, ambulanssjuksköterska, IVA sjuksköterska, anestesisjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.

Allt mer avancerade bedömningar

Under åren har ledningen arbetat systematiskt med att bygga upp tillit, delaktighet och en bra arbetsmiljö för att medarbetarna ska vara trygga i sina bedömningar på plats.

– Ju mer avancerade bedömningar som medarbetarna gör ute i ambulansen, desto mer behöver vi stötta med kontaktvägar inom sjukhuset för att skapa goda förutsättningar för beslut. Idag gör vi bedömningen ute på fältet med säkerhet och våra medarbetare känner att de har stödet från ledningen, säger Jonas Eriksson, vårdenhetschef på ambulanscentrum Hisingen.

Han får medhåll av Jonatan Green som till vardags arbetar som ambulanssjuksköterska.

– Det är ju vår kompetens som specialistsjuksköterskor att göra vårdnivåbedömning på plats och jag upplever att det finns en tilltro till medarbetargruppen. Som enskild legitimerad personal har man ett långtgående mandat att göra sina bedömningar. Det finns en tillit till att man vill göra gott och vi får stöttning om något går fel, säger Jonatan Green.

Inga rekryteringsproblem

Arbetsmiljön avspeglar sig i kompetensförsörjningen. Till skillnad från andra delar av vården har ambulansverksamheten inga problem med rekrytering av nya medarbetare. Snacket går och ansökningar kommer in spontat genom att medarbetare rekommenderar sin arbetsplats. En variation av schemamodeller erbjuds som gör att medarbetarna exempelvis kan läsa en vidareutbildning parallellt med att man är kvar i tjänst. Just nu läser 16 medarbetare en vidareutbildning och alla är kvar i tjänstgöring.

– Vi har jobbat med arbetsmiljöfrågan under många år. När vi började fanns bara en typ av schema, nu har vi nästan lika många varianter som vi har fordon. Utbildning sker kontinuerligt och det finns möjlighet till rotationstjänstgöring där man delar sin tid mellan ambulans och inne på sjukhuset. Allt för att man ska få det som passar utifrån ens livssituation och så att man vill och kan stanna hela sitt yrkesliv hos oss, säger Mikael Frondén.

– Under pandemin tog vi också tag i vår digitalisering. Nu har vi möten via Teams och i alla våra fordon finns bärbara datorer. Vi tog också fram en app som har underlättat kommunikationen och dynamiken med snabb information till exempel vid omdirigeringar och dynamisk styrning. Det finns till och med doskalkylator om man behöver räkna på läkemedel, fortsätter han.

Om ni ska titta in i framtiden, var befinner sig ambulanssjukvården om tio år?

– Jag ser ambulanssjukvården som en viktig aktör i utvecklingen av den nära vården av patienten där vi kommer vara navet. Vi kan göra väldigt mycket hemma hos patienten. Vi är mobila, jobbar dygnet runt och är första länken som kan guida medborgare till rätt vårdnivå. Sedan tror jag att det blir hård konkurrens om duktiga medarbetare och vi kommer nischa vår verksamhet ytterligare, med andra typer av transportbilar som kompletterar varandra, säger Elisabet Hammar.

– Vi behöver också utveckla digitala plattformar för bedömningsstöd, till exempel för att kunna ta fram patientnära analyser som sedan skickas till högre medicinsk kompetens för bedömning. Just nu håller vi på med ett projekt om bröstsmärta där vi utvecklar ett digitalt beslutsstöd med inbyggd AI. Idag kör man rutinmässigt in alla till akutmottagningen för screening. I en framtid kan vi knappa in alla värden på plats och få en rekommendation av systemet kring vilken vårdnivå som rekommenderas, säger Carl Magnusson.

Ambulanssjukvårdens fordonsflotta

• Akutambulans

Här arbetar två sjuksköterskor, alternativt en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Uppdrag är allt från akut kritiskt sjuka patienter till akut sjuka.

• Liggande sjuktransport

Här arbetar en undersköterska. Uppdrag är transport av patienter som inte har behov av vård under transport men inte kan sitta.

• Bedömningsbil (personbil)

Här arbetar under dagtid en specialistsjuksköterska, ibland självständigt eller i team med en akutläkare. Under kväll och natt arbetar ambulanssjuksköterskan tillsammans med en psykiatrisjuksköterska. Uppdragen är i första hand för de patienter med icke kritisk sjukdom som prioriteras lägre och har behov av en bedömning för lämplig vårdnivå, men bedömningsbilen hjälper även till med akuta ärenden.

• Läkarstödsbil (personbil)

Här arbetar en anestesiläkare tillsammans med specialistsjuksköterska. Uppdrag är akut kritiskt sjuka patienter med intensivvårdsbehov.

• Prehospital ledningsenhet

Här arbetar en sjuksköterska med lång erfarenhet i verksamheten. Uppdrag är att leda arbetet vid större händelser och olyckor, vara stöd till kollegor.

• Lättvårdsambulans

Här arbetar en specialistsjuksköterska. Uppdrag är framför allt transport mellan sjukhus för patienter med vård- och övervakningsbehov.

• Lättvårdstransport

Här arbetar en undersköterska med akuterfarenhet. Uppdrag är framför allt att överta och transportera patient till sjukhus där akutambulans eller bedömningsbil varit först.

• Ambulansbåt

Här arbetar två sjuksköterskor med samma uppdrag som akutambulans. Dessutom ingår två besättningsmän som sköter båten. Båten är en katamaran med en ambulans på. Båten verkar i Göteborgs skärgård och är Sveriges enda ambulansbåt i sitt slag. Den utgår från Donsö.

• Organtransport

Organtransporter utförs i samverkan med Sahlgrenskas transplantationsverksamhet. Uppdrag är att transportera operationsteam och/eller organ för transplantation mellan sjukhus i del av Sverige. Alternativt köra team och/eller organ till flygplats för vidare transport.

Fotnot: Ambulanshelikopterverksamheten drivs av Sjukhusen i väster. Ambulansflyget drivs av Svenskt Ambulansflyg.