7 april, 2022
Från forskning till klinik i transplantationssjukvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en mångårig erfarenhet av transplantationer, bland annat inom hjärt- och lungtransplantationer på barn. Men vad krävs för att omsätta dagens forskning till klinisk verklighet?
Seminariet hölls under Vårdarenan 2022, ett evenemang som arrangeras av Dagens medicin.
Det var temat för ett av seminarierna på Vårdarenan 2022. Bakom evenemanget stod Dagens Medicin, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som medarrangör till ett av seminarierna. Ämnet: Transplantationssjukvård, nu och i framtiden.
– Det är vår skyldighet att fortsätta utvecklas och erbjuda patienterna vård på toppnivå, det är vi som kan ge den här vården, konstaterade Mats Synnergren, överläkare och verksamhetschef på Barnhjärtcentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som presenterade sitt arbete under seminariet.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har man, med mycket goda resultat, utfört hjärttransplantationer på barn sedan många år. De senaste åren har verksamheten kring lungtransplantationer utvecklats ytterligare och utförs nu i lägre åldrar än tidigare. Totalt rör det sig om 68 hjärttransplantationer och 83 procent av patienterna har överlevt tack vare behandlingen. när man följt upp efter nio år.
Samtidigt pågår oavbruten forskning och utveckling på transplantationsområdet, som kan komma framtida patienter till nytta. Michael Olausson, professor vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, forskar på en ny metod för att lösa bristen på organ vid njurtransplantation.
– Ett problem idag är att det saknas metoder för hur man ska använda organ från människor som avlider av oplanerat hjärtstopp. Där har jag ett projekt som jag jobbat med i åtta år, där vi hittat en metod för att få det att fungera på gris. Nu planerar vi en studie på människa som vi hoppas kunna sätta i gång 2022, berättade han under seminariet.
I panelsamtalet som avslutade seminariet, tryckte Michael Olausson på just samarbetet mellan akademi och universitetssjukhus som en framgångsfaktor för att ett litet land som Sverige ska kunna hävda sig på en internationell arena.
Mats Synnergren, som just nu är utlånad till ett sjukhus i London för arbete inom barnhjärtkirurgi, framhöll en faktor som präglar verksamheten i Sverige.
– En styrka vi har i hela Norden egentligen är teamarbetet, vi är väldigt bra på det. Det finns många exempel på det på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där vi gjort komplicerade operationer i team, säger han.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset blev i Vetenskapsrådets senaste utvärdering av ALF-regionerna, rankade som bäst i landet på klinisk forskning, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet.
Madeleine Durbeej-Hjalt, professor och huvudsekreterare Medicin och Hälsa vid Vetenskapsrådet, deltog också vid panelsamtalet.
– Svensk klinisk forskning ligger i framkant. I internationella jämförelser ligger vi väldigt bra till, en bra bit över genomsnittet i världen när det gäller citeringsgenomslag till exempel, säger hon.
Vad kan man göra för att stärka den kliniska forskningen inom högspecialiserad vård?
– Vi jobbar generellt med att stärka all klinisk forskning, och där handlar det om finansiering och stöd genom hela forskningsprocessen.
Ett område som Madeleine Durbeej-Hjalt tycker har utvecklingspotential, är den nationella samordningen vad gäller klinisk forskning.
– Där har vi inom Vetenskapsrådet en viktig uppgift. I pandemin blev det tydligt att det borde ha funnits mer samordning, en nationell överenskommelse hade förenklat mycket när det hände så mycket på kort tid, säger hon.
LÄS MER:
Sjukhusdirektören: ”Forskningen är oerhört viktig för transplantationssjukvården”