5 februari, 2021

”Forskning nära vården en stor fördel för patienten”

Det är bara några hundra meter mellan cancerlabbet på Medicinareberget och onkologen på Sahlgrenska – där patienterna finns. Tack vare gångbron över Per Dubbsgatan går det att gå torrskodd hela vägen. Ändå är avståndet fortfarande för långt för cancerläkaren Lars Ny.

Foto: Johanna Ewald St Michaels. (Bilden är tagen före pandemin)

Lars Ny minns det som det var i går. En onsdag i slutet av februari 2012 samlades en grupp forskare och läkare med inriktning mot malignt melanom. Där och då, i universitetets konferenslokal på Medicinareberget, förstod deltagarna inte mötets betydelse. Men det skulle inte bara vara starten på ett helt nytt förhållningssätt till forskning och patienter. Det skulle också komma att öka överlevnadsmöjligheterna för människor med spridd hudcancer.

Som för Kent Persson i Landvetter.

Kents historia har berättats flera gånger i medierna. Hur metastaserna bland annat i lungorna krympte ihop och försvann helt när han gavs möjlighet att testa den nya banbrytande behandlingsformen immunterapi.

Och vi ska återvända till honom och hur hans vita blodkroppar bekämpande tumörerna.

Gick från mötet för tidigt

Men först måste vi nämna att allt höll på att spricka där i konferensrummet februari 2012 – redan efter någon timme.

– Min kollega och jag kände att vi var tvungna att gå ifrån för att hantera vårt sommarschema. Vi missade den viktigaste dragningen, berättar Lars Ny om en omedveten felprioritering som skulle kunnat bli ödesdiger.

– Men en annan kollega insåg att jag också borde ta del av detta, och ordnade ett nytt möte någon vecka senare.

De här samtalen blev starten på det som kallas ett translationellt arbetssätt för cancerforskningen i Göteborg, och det som sedan organiserades i Sahlgrenska Translational Melanoma Group (”SATMEG”).

Forskning på universitetet kopplades mer direkt ihop med forskning nära vården och behandlingen av sjukhusets patienter.

”Drar isär ridån”

Mötet på Medicinareberget tillkom mer eller mindre av en slump. Några forskare och läkare skulle träffas för att se om det fanns några gemensamma frågor att diskutera.

Men slumpen kom att förändra mycket. Och om slumpen hjälps på traven ökar chanserna till att bra saker utvecklas.

Det är en av de viktigaste poängerna Lars Ny vill förmedla. Människor som oplanerat möts över gränserna kan tänka nya tankar tillsammans.

– Jag vill dra isär ridån så att alla aktörer kan se varandra och mötas i nya konstellationer, säger han och beskriver sin vision av Sahlgrenska Lifes funktion som en klustermiljö för translationell forskning.

Då, i februari 2012, var translationell forskning redan ett väletablerat internationellt begrepp. Men cancerforskarna i Göteborg som arbetade med malignt melanom hade inte börjat jobba så på ett mer utvecklat sätt.

– Det var fortfarande inga tydligt öppna dörrar mellan den akademiska forskningen och vården. Världarna möttes inte på ett naturligt sätt, säger Lars Ny.

Ett par år senare slog den nya behandlingsmetoden immunterapi igenom på allvar för många tumörgrupper som en fjärde och lika viktig behandlingsmetod som kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Det förlängde cancerpatienten Kents Perssons liv.

Han fick testa en behandling som ännu inte var godkänd för att användas i den vanliga vården. Det som brukar kallas för klinisk studie eller prövning.

”Man kommer att ha ökad tillgång till den mest moderna cancerbehandlingen, för den erbjuds främst inom kliniska studier”

Kent Persson har själv berättat om hur han gick från att vara dödshotande sjuk till att bli friskförklarad på sju månader. Redan efter en månad hade alla tumörer krympt och flera var helt borta.

Om vi utgår från patientens perspektiv, blir vården bättre om, som du säger, världarna möts?

– Det kommer att bli mer naturligt för alla patienter att bli delaktiga i forskning på detta sätt, genom kliniska studier. Det kommer de att märka. Man kommer att ha ökad tillgång till den mest moderna cancerbehandlingen, för den erbjuds främst inom kliniska studier.

En fördel för patienten?

– De som varit med i våra kliniska studier lyfter ofta fram fördelarna för den enskilde. Du får en trygghet och ett närmast optimalt omhändertagande. En läkare och en sköterska med kontinuitet och långsiktigt individanpassad planering med undersökningstider och återbesök. För det är så studierna är upplagda.

– Så önskar man att det skulle vara för alla patienter. Men så är det ju inte.

Skulle antalet studier kunna öka genom en Sahlgrenska Life, och fler patienter få den här fördelen?

– Så vill jag tänka. Det finns väldigt många bra exempel. Kent är inte det enda exemplet på hur deltagandet i en klinisk studie helt ändrar livets förutsättningar.

Hade Kent fått den här chansen att leva mycket längre, om du och ditt gäng inte hade haft det här arbetssättet?

– Han och många andra patienter hade definitivt inte fått vara med om vi inte hade varit så engagerade i klinisk och translationell forskning.

Lars Ny påpekar att det translationella arbetssättet har blivit självklart i medicinska universitetsregioner och forskningskluster runt om i världen. I Västsveriges närhet är Oslo Cancer Cluster ett exempel.

– Där ligger de jättenära varandra med preklinisk forskning, labb, kliniska studier och patientkontakter. Erfarenheterna därifrån är mycket intressanta för oss.

– Men du ser det även i Öresundsregionen, i Köpenhamn har man kommit väldigt långt, och runt om i Europa och i Nordamerika. Alla de stora amerikanska cancersjukhusen jobbar mycket tydligt på det här sättet, säger Lars Ny.

Hans förväntningar på Sahlgrenska Life är mycket tydliga. Det handlar om närhet och att stimulera samspel mellan de olika aktörer som bidrar till forskningsresultat och nya behandlingsmetoder.

Men det är inte bara de redan fungerande nätverken och personliga kontakterna som skulle gynnas.

– De här broarna mellan Medicinareberget och vården här på sjukhuset har betytt en stor förändring i lättillgänglighet. Jag ser Sahlgrenska Life som en utvidgning av dessa kontaktvägar, så att fler når varandra på ett enklare sätt. Man träffas på ett naturligt sätt i vardagen.

– Det är så jag tror man skapar en integrerad forskningsmiljö, till fromma framförallt för den translationella medicinen, säger Lars Ny.

– Det finns forskning där vi verkligen kan göra nytta för varandra. Då tar man upptäckter från laboratoriet till kliniken. Eller motsatt att man sett något i kliniken, för det till laboratoriet och ser om går att hitta förklaringsmodeller.

Det där kan du väl göra redan idag. Broarna finns ju?
– Inte på det sättet. Det här bygger fortfarande på etablerade kanaler. Vi hittar de personer vi redan känner i en specifik miljö. Sahlgrenska Life skulle kunna innebära att man öppnar upp detta på ett helt annat sätt. Mer förutsättningslöst som en del i organisationen och infrastrukturen.

Det finns ju mycket som talar för att det skulle fungera, eftersom vi kan titta på exempel från andra delar av världen. – I och med att sjukhuset nu arbetar för att bli ett comprehensive (både brett och spetsigt) cancercenter blir det också mer naturligt och viktigt att den prekliniska forskningen kommer närmare kliniken.

Om Lars Ny

  • Universitetslektor i immunonkologi vid Göteborgs universitet. Överläkare och docent vid onkologiska kliniken och verksam vid Sahlgrenska Center för Cancerforskning , som ligger i framkant för immunterapi som ny behandlingsform för cancer.
  • Medicinskt ansvarig för den kliniska prövningsenheten med fas-1 vid onkologen.
  • Bakgrund som forskningsläkare vid AstraZeneca och verksamhetschef samt nodföreståndare på Gothia Forum.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 05 februari 2021 13:03
Uppdaterad: 05 februari 2021 13:03
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

Bill Rumhult skriver:

Finns studier, kommentarer eller tankar kring immunterapins funktion relaterat till immunsupretion i sambandet transplantation?

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.