Färre fallolyckor på infektionskliniken

– Att minska antalet fallskador är en prioriterad åtgärd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Johanna Petersson Viir. Dessutom skedde det en ökning av antalet fallhändelser under 2017 och 2018 inom verksamheten och tyvärr inträffade tre allvarliga fallolyckor, som ledde till att händelseanalyser fick utföras.

Med detta som grund startade projektet Att vara med på tå – leder till färre fall. Syftet var att skapa ett arbetssätt som skulle minska antalet fallhändelser inom slutenvården.

– Förutom att minska antalet fallhändelser var målet också att pröva och utvärdera ett nytt arbetssätt vid förbättringsarbete samt skapa en tydligare dokumentation genom att använda färre sökord och mallar i det elektroniska patientjournalsystet Melior för att öka tydligheten säger Matilda Jansson.

Arbetet inleddes med en gedigen faktainsamling. Aktuell litteratur lästes, kontakt togs med andra vårdavdelningar, bland annat medicin- och geriatrikavdelningar inom SU och vårdavdelningar på andra infektionskliniker i Sverige. Ett tjugotal patienter intervjuades och journalgenomgång genomfördes. Allt för att få en överblick över när och hur fall inträffade och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra dem.

– Mycket uppskattat och lärorikt var att vi fick delta på ett föredrag som Område 2 arrangerade med Daniela Schoberer, som har tagit fram nationella fallpreventionsriktlinjer i Österrike, säger Johanna Petersson Viir. Bland annat fick vi bekräftelse från forskningen på att flera av de fallpreventiva åtgärderna som våra erfarna undersköterskor utför, till exempel hjälp med orientering i rummet, är mycket effektiva.

Viktigast: fallriskbedömning

Med det omfattande underlaget fick projektgruppen en god översikt över vad som behövde göras och kunde inom projektet genomföra flera åtgärder.

– Vissa åtgärder var mer praktiska, som att köpa in fler rollatorer och sängar som går att sänka till ett lägre läge, säger Johanna Petersson Viir.

– Den främsta åtgärden som också har haft störst påverkan på resultatet har varit att börja med att göra en fallriskbedömning inom sex timmar från inskrivningen, fortsätter Matilda Jansson.

Tidigare har fallriskbedömning enbart gjorts enligt skalan Downton Fall Risk Index som är en tvågradig skala där olika faktorer som läkemedel, sensorisk nedsättning, ostadig gång med mera graderas.

– Vi såg vid vår genomgång att fallriskbedömningen skedde ca 24 – 48 timmar efter att patienten har skrivits in på vårdavdelningen och vår kartläggning visade också att de flesta fallhändelser skedde inom det första dygnet, säger Matilda Jansson.

Projektgruppen insåg att det var viktigt att tidigarelägga bedömningen om patienten hade en fallrisk eller ej, så att fallpreventiva åtgärder kunde vidtas snabbare. Dessutom gjordes den tidigare bedömningen enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets gällande rutin endast på patienter över 65 år. På infektionskliniken vårdas patienter i alla åldrar, även yngre patienter med diagnoser som ger en ökad fallrisk.

Förslaget blev att den fallriskvärdering som finns i sjuksköterskans ankomstsamtal i Melior skulle göras på alla patienter, oavsett ålder och inom sex timmar från att patienten anländer till vårdavdelningen.  

– Vårdpersonalen ställer helt enkelt två frågor, fortsätter Matilda. ”Tror jag att patienten kommer falla om inte fallpreventiva åtgärder vidtas?” och ”Har patienten fallit senaste året?”. Är svaret ja på någon av frågorna så görs en riskbedömning och basåtgärder sätts in.  

Exempel på baståtgärderna kan vara tillgång till larm, antihalk-sockar, hjälp med orientering i rum (var ligger toaletten, hur tänder man lamporna), gånghjälpmedel, extra låg patientsäng samt läkemedelsgenomgång på rond.

Antalet fall minskade

Projektet Att vara med på tå – leder till färre fall startade i januari 2019. I april var förarbetet som även inkluderade framtagandet av ett beslutsstöd och rutin klart och det nya arbetssättet kunde testas på de fyra infektionsavdelningarna. Små justeringar i arbetssättet gjordes vid de regelbundna korta avstämningsmötena på respektive avdelning.

Vid utvärderingen i september samma år kunde projektgruppen konstatera att det nya arbetssättet varit lyckat. Antalet fallhändelser och antal fall per patient hade minskat. Det nya arbetssättet hade fått stort genomslag, exempelvis hade närmare 90 procent av patienterna hade fallriskvärderas inom 6 timmar under projektperioden. När projektet avslutades i oktober implementerades det i det vardagliga arbetet på enheterna, med några ändringar. Bland annat har Matilda Jansson utsetts som ämnesansvarig sjuksköterska för fallprevention.

– En annan sak som lades till var en tavla där varje fall noteras och vilket datum som senaste fall inträffade. Varje avdelning har en egen tavla och håller därmed det fallpreventiva arbetet levande säger Johanna Petersson Viir. 

Utvärderingen visade också att de fallhändelser som nu sker oftast inträffar efter ungefär en vecka, vilket är en sak att arbeta vidare med. Hur kan man nå en ökad långsiktighet i fallpreventionsarbetet? Andra mål är som verksamheten arbetar vidare med är att förbättra utvärdering av Vårdplan fall som beskriver vilka individuella fallpreventiva åtgärder som ska vidtas. Målsättningen är att vårdplanen ska utvärderas var 48:e timme och att dokumentation ska ske på ett begränsat antal sökord.

Strax efter projektet Att vara med på tå – leder till färre fall genomförandes kom pandemin som medförde stor belastning på infektionsavdelningarna.

–  Många av Covidpatienterna har varit yngre och har haft en ökad fallrisk, speciellt när de befunnit sig i försämringsfasen av sjukdomen, vilket vi kunnat identifiera genom vårt arbetssätt. Dessutom har vi haft fler hjälpmedel säger Johanna Petersson Viir.

Matilda Jansson håller med.

– Att så mycket av arbetssättet har upprätthållits under pandemin är onekligen en framgångsfaktor då det visar att rutinerna har satt sig i ryggraden, menar hon. Men nu under hösten ska vi ändå se till att repetera dem och se över rutinerna.