2 juli, 2020

Farmaceuterna får läkemedelsförsörjningen att funka

De bereder läkemedel, fixar alternativ när något tar slut, stöttar i läkemedelsfrågor och har stenkoll på förråden. Under pandemin har farmaceuterna kanske spelat en viktigare roll än någonsin.

Farmaceuterna Bahra Murselovic, Christofer Saarela och Henrik Jonsson efter en lång dag inne i läkemedelsrummet på Operation 4, Sahlgrenska sjukhuset.

– Det har varit långa dagar, inte sällan tio timmar under uppstarterna, och vi har stött på en hel del problem, säger Christofer Saarela. Det hörs genom telefonen att han ler ett ganska trött leende.

Som receptarie kan han det mesta om läkemedel – kunskaper som varit efterfrågade under pandemin. I vanliga fall jobbar Christofer Saarela på Barnkirurgi avdelning 326-327, men när IVA Kronan skulle tas i bruk i början av april fick han och två kollegor vara med om att ställa i ordning läkemedelsrummet i tältet på rekordtid. Tanken var att farmaceuterna skulle underlätta för vårdpersonalen i tältet genom att beställa, bereda och hantera alla läkemedelsbeställningar. Men kommunikationen var inte lätt: alla var inte vana vid att jobba med farmaceuter. Många vet inte heller att farmaceuter är utbildade receptarier eller apotekare, utbildningar på tre respektive fem år.

Läkemedelsrummet i anslutning till IVA Kronan. Beredningen skedde i ett annat rum.

– Som tur var hade vi en fantastisk sektionsledare  i tältet, Victoria Doré, som samlade oss farmaceuter till ett möte tillsammans med sjuksköterskorna så vi kunde enas om kommunikationsvägar och rutiner, säger Christofer Saarela.

Läkemedelsrummet vid tältet var litet och dåligt anpassat. Den problematiken höll i sig även när tältet stängde och farmaceuterna istället fick göra samma jobb på den nya covid-IVA på Sahlgrenskatomten. Medan ett mer permanent läkemedelsrum byggdes upp av Sjukhusapotekets farmaceuter på avdelning 68, fick läkemedelsberedningen fortgå ganska provisoriskt på Operation 4.

– Ett tag hade vi läkemedlen i en skrinda och fick beställningarna på fax. Vi delade beredningsrum med personalen på Operation 4 och där hade de en helt annan rytm med pågående operationer. Ja, det har varit många sådana här hinder som vi fått lösa under vägen. Men förhoppningsvis har allt jobb inneburit att fler medarbetare fått upp ögonen för vad vi farmaceuter i vården kan hjälpa till med, säger Christofer Saarela.

Skrindan där läkemedlen förvarades medan det mer permanenta läkemedelsrummet byggdes upp.

Allt från sedering till laxermedel

Läkemedlen en covid-19-patient kan behöva är många.

– Framför allt handlar det om sederande läkemedel, många av patienterna är ju sövda. Propofol och Fentanyl har det förbrukats mest utav, och det hade det också varit lite kaosartat kring. Propofol fick under en period kvoteras så att enbart covid-IVA fick beställa det, säger Christofer Saarela och fortsätter:

– När Fentanyl tog slut hittade vi i stället Remifentanil och sedan Alfentanil. Mycket har varit restnoterat i perioder, men det har alltid gått att lösa på något sätt.

Opioiderna som används för att söva gör patienterna förstoppade, så många har behövt få laxerande läkemedel. Utöver detta behöver patienterna även dropp med olika typer och mängder av tillsatser. En del av patienter behöver också läkemedel för sina eventuella bakomliggande sjukdomar.

– Det som däremot inte finns är ju ett botemedel mot covid-19. Jag vet att det forskas mycket, men än har vi inte fått signaler på något som har markant effekt.

Bytte från läkemedelsbranschen till universitetssjukhuset

Christofer Saarela har sin bakgrund i läkemedelsbranschen men sökte jobb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset eftersom han var nyfiken på hur läkemedlen användes i praktiken.

– Det var ögonöppnande och väldigt intressant. Som farmaceut får man göra allt från att bereda läkemedel, beställa och hålla koll på lagren, hantera restnoteringar och hitta alternativ, men också stötta läkare och sjuksköterskor i alla frågor som rör läkemedel. Ett väldigt spännande jobb, tycker han.

Vårdfarmaci heter den enhet på sjukhuset där farmaceuterna är anställda, även om de är utspridda på de tre stora sjukhustomterna. Under pandemin har Vårdfarmacis medarbetare bistått i beredningsarbete, framtagande av rutiner och tillgänglighetsarbete på alla covid-IVA – alltså både Sahlgrenska, Mölndal och Östra. Flera medarbetare har hjälpt till på mer än en sjukhustomt.

Agneta Dorup är en av två enhetschefer på Vårdfarmaci. Hon berättar att det för bara några år sedan fanns en handfull farmaceuter på sjukhuset. I dag finns det 50.

– Vårt arbetssätt påminner en hel del om fysioterapeuternas – vi har en nischad roll på avdelningarna, är oftast ganska ensamma, och vårt syfte är att avlasta och bidra med vår speciella kompetens. Jag vet att det inte alltid har varit lätt för sjuksköterskorna att lämna ifrån sig ansvaret för uppgifter i läkemedelsrummet som de tidigare gjort själva. Men jag ser också att farmaceuterna på vårdavdelningarna bidrar till en väldigt hög kvalitet på vården.

Detta är en farmaceut

Farmaceut är ett samlingsnamn för receptarier och apotekare. Skillnaden är framför allt utbildningarnas längd: en receptarie läser i tre år, en apotekare i fem. Inriktningarna är också lite olika. Receptarier lär sig mer om egenvård, medan apotekare studerar en hel del kemi. Vid båda programmen studeras kemi, biologi och fysiologi, men med apotekarprogrammets två extra år finns möjlighet att fördjupa sig. Båda ger möjlighet att söka legitimation hos Socialstyrelsen.

Farmaceuter kan till exempel jobba på apotek, i läkemedelsbranschen och i sjukvården.

Text: Maja Larsson
Publicerad: 02 juli 2020 16:05
Uppdaterad: 04 augusti 2020 14:52
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.