1 september, 2020

Epilepsikirurgi väger risker mot möjligheter

Kirurgi i hjärnan kan låta läskigt och innebär en hel del risker. Men för en del är det den enda vägen till anfallsfrihet, berättar neurokirurgen Daniel Nilsson.

Det sägs att den första epilepsioperationen gjordes i London under sent 1800-tal. En man som blivit sparkad av en häst hade fått en benbit in i hjärnan och drabbats av epilepsi. Någon listade ut att benbiten förmodligen orsakade anfallen, och när benbiten opererades ut upphörde de.

– Så egentligen har man vetat ganska länge att viss epilepsi kan botas eller åtminstone ge färre anfall genom kirurgi. Men först på 50-talet började man förstå hur hjärnan kunde undersökas för att hitta vad som skulle opereras bort. I Sverige har vården kunnat erbjuda epilepsikirurgi sedan 80-talet ungefär, säger neurokirurgen Daniel Nilsson.

Han och hans kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför ett 20-tal epilepsikirurgiska ingrepp om året. Det kan låta lite, med tanke på att 5 000 patienter får diagnosen epilepsi varje år.

– Kirurgi är inte det första man tar till. Många blir bättre av att få rätt läkemedel. Men när det inte fungerar kan man börja fundera på om kirurgi är ett alternativ, säger Daniel Nilsson.

Störningssignaler i hjärnan

Han beskriver det som att epilepsi uppstår som en störningssignal i hjärnan. Nervceller blir ”asociala” och lever sitt eget liv – de skickar ut signaler åt olika håll. Om störningarna sker på ett och samma ställe, eller åtminstone ett litet fåtal ställen i hjärnan, kan det i bästa fall vara möjligt att operera bort problemet. Det kan också, som i fallet med Sofie, handla om en tumör som ligger och trycker på nervceller och på så vis orsakar epilepsin.

– I ett sådant här fall är man minst fyra specialistläkare – neurokirurg, neurofysiolog, neurolog och röntgenläkare – som undersöker, analyserar och funderar på om epilepsin går att operera bort. Man gör massor av undersökningar för att ta reda på var problemet sitter och hur man rent tekniskt kan få bort det. Sedan kan det vara ett svårt beslut för patienten att fatta – det finns såklart risker, säger Daniel Nilsson.

Kirurgin handlar alltså om att ta bort området där epilepsin uppstår. Ibland kan det handla om större områden, som hela nackloben, i andra fall om ett mindre område. I väldigt speciella fall kan man koppla ur en del av hjärnan helt. Chansen att få anfallsfrihet eller näst intill anfallsfrihet efter epilepsikirurgi är 60-90 procent, beroende på orsaken till epilepsin. Men 1 procent drabbas av blödning, som i sig kan innebära komplikationer. 2 procent drabbas av en infektion. Dessutom finns risken att den del av hjärnan man opererar drabbas. Om felet sitter i syncentrum kan man till exempel få problem med synen.

– För den som drabbas av en komplikation blir det ju otroligt jobbigt. Men om det gäller en tvååring som får hundratals anfall per dag brukar föräldrarna vara beredda att ta den risken. Med så många anfall blir det svårt för ett barn att utvecklas normalt. Att bli anfallsfri tycker de flesta väger tyngre än att få ett lite begränsat synfält.

SU gör de mest avancerade operationerna

Av det 20-tal patienter som opereras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset varje år är hälften barn och hälften vuxna. Patienterna kommer från hela landet, för även om epilepsikirurgi inte räknas som nationellt högspecialiserad vård är det många kliniker som inte vågar ta sig an de allra svåraste fallen.

– Det mest givande i jobbet är förstås när man får träffa barn och unga som har en otroligt jobbig situation, får göra massor av undersökningar med elektroder i huvudet och allt vad det är, och där kirurgi faktiskt visar sig fungera. Att barnen blir anfallsfria, att föräldrarna är glada, att livet funkar, att de kan gå i skolan och fortsätta utvecklas. Det är faktiskt helt fantastiskt, säger Daniel Nilsson

Text: Maja Larsson
Publicerad: 01 september 2020 17:06
Uppdaterad: 02 september 2020 16:27
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

[…] du veta mer om epilepsikirurgi? Läs den här artikeln där Daniel Nilsson, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar om risker och […]

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.