13 juni, 2022

En blodpåses väg

När blodgivaren fikat och gått hem börjar ett stort arbete för Transfusionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Blodkomponenterna ska separeras, förberedas och distribueras till de enheter som behöver blod. Bara avdelning 136 beställde under år 2021 nästan två tusen blodpåsar.

Transfusionsmedicin är en stor del av verksamheten Klinisk immunologi och transfusionsmedicin – och Transfusionsmedicin är verksamheten som förser sjukvården med blod. Den som är blodgivare har kanske besökt någon av GeBlod-enheterna i stan eller gett blod i blodmobilen. Förutom att samla in blod, framställer Transfusionsmedicin blodkomponenter, genomför blodgruppsbestämningar och matchar blod till patient.

Att det finns blod är många gånger avgörande för att kunna bedriva stora delar av sjukvården. Blod behövs varje dag bland annat vid operationer, cancerbehandlingar, olyckor, svåra förlossningar och behandling av kroniska blodsjukdomar. Det donerade blodet är en färskvara och röda blodkroppar kan lagras maximalt 6 veckor, vilket gör att en jämn ström av blodgivare är livsviktigt för att det alltid ska finnas blod till patienter som behöver det. Varje blodpåse kan rädda upp till tre människors liv.

För att bli blodgivare behöver du:
▪️ vara frisk

▪️ mellan 18 och 65 år

▪️ kunna läsa och förstå svenska

▪️ ha ett svenskt personnummer och en giltig svensk id-handling

Anmälan för att bli blodgivare görs enkelt på www.GeBlod.nu.

Blodpåsens färd börjar i Nordstan!

Detta är en av Göteborgs tre blodgivningsenheter där ett team med sjuksköterskor, undersköterskor och expeditionspersonal tar emot blodgivare och samlar in blod.

– Att jobba här är fantastiskt kul, berättar Anna.

Hon är sjuksköterska på GeBlod och tycker rollen skiljer sig från andra uppdrag inom sjukvårdsyrket.
– Det som är speciellt är att de människor vi möter här inte är patienter. Blodgivarna är här för att hjälpa andra. Så tillsammans blir vi ett team som räddar liv.

Idag ska Albin (👋) ge blod för sjunde gången. Hans besök på Nordstan startar med att han blir välkomnad av Marie i expeditionen och sedan får han svara på frågor om sin hälsa. Hälsodeklarationen är viktig av flera anledningar, framför allt för blodgivarens egen hälsa och för att patienten ska få blod fritt från blodsmitta. Efter det går Anna igenom hälsodeklarationen med Albin i ett av våra samtalsrum.

Nu är det dags för Albin att ge blod med hjälp av Seiran som är sjuksköterska.

Att ge blod tar ungefär 5-10 minuter och gör varken ont eller är läskigt, hälsar Albin.

– Jag är stolt över att vara blodgivare, eftersom det räddar liv. Det känns bra att kunna hjälpa andra människor, säger han.

Blodet tappas i ett slutet påssystem med fyra sammankopplade blodpåsar. Seiran startar med att skriva ut etiketter för märkning av blodpåsar och provrör för att sedan sticka Albin i armen. Det första blodet hamnar i en mindre påse. Ur den tas blodprover som är till för att kontrollera HB-värde, blodgrupp samt tester mot gulsot, syfilis och HIV. Blodproverna tas vid varje blodgivning och tillsammans med hälsodeklarationen garanterar det en säker blodtransfusion för patienten! Under blodgivningen vaggas blodpåsen hela tiden för att blodet ska blandas med en vätska som gör att blodet inte stelnar (koagulerar). När blodgivningen är klar registrerar Seiran blodpåsen i Prosang, ett IT-system som kontrollerar att blodpåsen följer en säker process. Hon packar blodet i väskor och det hämtas upp av transportbolaget för att köras till Sahlgrenska sjukhuset. Även blodproverna skickas till sjukhusets laboratorium för analys. En bra dag här på GeBlod i Nordstan samlar man in mellan 50 och 60 blodpåsar. Albins besök avslutas med en god fika som tack för den livräddande insats han gjort idag!

Blodpåsarnas resa fortsätter, efter en blodgivning levereras blodet från Nordstan till Sahlgrenska sjukhuset.

De landar på komponentlaboratoriet hos kunniga medarbetare som är biomedicinska analytiker. Blodet packas här upp av Hanna och Hana. Det första som händer är att blodpåsen vilar några timmar, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på blodet.

Efter vilan placerar Hana blodpåsarna i centrifuger, där de centrifugeras i hög hastighet i cirka 20 minuter för att blodets beståndsdelar ska kunna separeras och fördelas i varsin blodpåse i påssystemet. Allt sker med automatik. När detta är klart är det bara att plocka upp de färdigseparerade blodkomponenterna ur centrifugen, ni ser Hana hålla komponenterna på bild. Blodet har då delats upp i:

🔴 Erytrocyter (röda blodkroppar)

🟡 Plasma

🟡 Trombocyter (blodplättar) Blodkomponenterna har olika egenskaper och ges till patienter som har olika behov. Därför kan en blodgivares donerade blodpåse rädda upp till tre människors liv!

Eftersom de tre blodkomponenterna har olika egenskaper hanteras de på olika sätt i komponentlaboratoriet efter centrifugering och uppdelning.

🔴 Påsen med röda blodkroppar hängs upp på en ställning för att filtrera bort vita blodkroppar. Efter filtreringen registreras blodkomponenten in i IT-systemet Prosang och placeras i karantän tills blodproverna som togs vid blodgivningen har godkänts. Röda blodkroppar förvaras i blodkyl där de lagras i maximalt 6 veckor. De röda blodkropparna är den blodkomponent som används mest inom sjukvården och ges bland annat till patienter vid större blödningar under operation, svåra förlossningar, olyckor, blodsjukdomar och när blodvärdet (Hb) är för lågt. 🟡 Plasman tar en annan tur i komponentlaboratoriet. Efter centrifugeringen fryses den ner till 40 minusgrader efter att den registrerats in i IT-systemet. Här kan den lagras i frys upp till 2 år. Innan plasman ska ges till patient så behöver den därför tinas upp – det görs i specialanpassade vattenbad, en procedur som tar cirka 20 minuter. Den tinas upp till kroppstemperatur, 37 grader. Plasma ges till patienter vid exempelvis svåra brännskador och stora blödningar. Plasma skickas också till framställning av läkemedel.

🟡 Trombocyterna är den tredje och sista blodkomponenten i blodpåsen som delats upp och den får mycket uppmärksamhet på vårt laboratorium, av flera olika anledningar.

För att få fram en tillräckligt stor ”portion” med trombocyter som kan ges till en patient behöver man poola ihop (sätta samman) 4 blodgivares trombocyter. Mängden trombocyter som utvinns ur en donerad blodpåse är nämligen mycket mindre än plasma och röda blodkroppar. Delar av den processen ser ni Hanna genomföra på bilderna! De färdiga trombocytpåsarna förvaras sedan i rumstemperatur och i en vagga för att hela tiden vara i rörelse för att inte aggregera (klumpa ihop). Hanna beskriver det som att trombocyterna är inlagd på spa på komponentlaboratoriet.

– Trombocyterna blir vaggade, masserade och även matade hos oss. De behöver mycket omvårdnad för att hålla så hög kvalité som möjligt när de ges till patient. Man kan säga att vi har en spa-avdelning för trombocyter här på Sahlgrenska!

Hållbarheten på trombocyterna är kort, i vaggan klarar de sig i 5 – 7 dygn. Trombocyterna ges till patienter med stora blödningar och vid sjukdomar när trombocytnivåerna sjunker och påfyllning behövs, exempelvis cancer och blödarsjuka.

Vägg i vägg med laboratoriet för framställning av blodkomponenter ligger Immunhematologi. Det är laboratorieenheten som tar emot blodbeställningar, genomför blodgruppsbestämning och antikroppsutredningar inför blodtransfusion. Här utförs det viktiga arbetet med att matcha rätt blod till patient. På enheten arbetar biomedicinska analytiker och sektionen för akutlaboratoriet där blod lämnas ut har öppet dygnet runt. I snitt lämnas cirka 100 blodenheter ut här varje dag.

På bilden ser ni Djesika som tar emot remiss och blodprover på en patient som behöver blodtransfusion. På patientens blodprov kommer två tester genomföras: blodgruppering och BAS-test. Testerna analyseras i en robot, på bilden ser ni hur Alva laddar den med patientens blodprov.

Det första testet som genomförs på patientens blodprov är en blodgruppering. Varje blodpåse som lämnas ut blodgruppsmatchas mot patientens blodgrupp, det är livsviktigt för att blodtransfusionen ska fungera. Människan har 376 kända blodgruppsmarkörer, varav merparten 343 stycken är indelade i 43 olika blodgruppssystem. De vanligaste är ABO-systemet och Rh-systemet. Om du blir blodgivare får du veta vilken blodgrupp du har!

För att blodgruppera patientens blodprov placeras det i roboten på speciella gel-kort, vilket visar hur det transfunderade blodet kommer reagera i patientens kropp. Det fastställer blodgruppen hos patienten. På bilden håller Alva i ett gel-kort som visar ett resultat för blodgrupp A+, vilket är den vanligaste blodgruppen i Sverige.

Det andra testet som genomförs i roboten är ett BAS-test, det reder ut vilka blodpåsar som passar patienten. I BAS-testet görs en kontroll av den tidigare bestämda blodgruppen och en antikropps-screening. Det sistnämnda är ett test för att se om patienten har antikroppar mot erytrocytantigen.  Om man upptäcker antikroppar hos patienten måste man välja en blodtyp som inte har dessa antigener. Då genomförs ett manuellt korstest på mottagarens och givarens blod för att se vilka blodpåsar som patienten kan ta emot.

När blodgruppering och BAS-test på patientens blodprov är klara förbereds beställningen med blod. Djesika packar de matchande blodpåsarna tillsammans med dokument i utlämningskylen, där avdelningen som beställt blodet nu kan hämta det. Om det är ett mer akut läge där blod behövs snabbt, exempelvis vid operation, så skickas blodpåsarna via rörpost.

Blodpåsen har nu lämnat Tranfusionsmedicin, och är på väg att användas i sjukvården för att rädda liv.

Nu har vi landat på Kirurgavdelning 136 på Sahlgrenska. På bilden ser ni hur Ellen förbereder en blodtransfusion till patient. Det är en av de många avdelningar på sjukhuset där blod används för att rädda patienters liv.

På avdelning 136 arbetar sjuksköterskor, undersköterskor och läkare med att operera bort cancer, främst i buken. Under 2021 beställdes 1 908 blodpåsar från transfusionsmedicin till avdelningen, vilket innebär ungefär 40 påsar i veckan. Blodtransfusioner ges under pågående operation men också i efterbehandlingen om exempelvis blödningar uppstår. Att transfundera en blodpåse kan ta allt mellan 30 minuter – 4 timmar, beroende på hur snabbt patienten behöver få blod. Kirurgavdelning 136 är alltså en av de många avdelningar på sjukhuset där blodgivarnas insatser gör skillnad, på riktigt.

Text och bild: Ulrika Ljung och Olivia Pernefors.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 13 juni 2022 12:05
Uppdaterad: 20 juni 2022 11:31
Kategori: Internationella blodgivardagen

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.