31 maj, 2024
Efterlängtade nationella riktlinjer kan ge mer effektiv ätstörningsvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver nationell högspecialiserad vård inom svårbehandlade ätstörningar. I samband med internationella ätstörningsdagen, 2 juni, vill Ilias Papoulias, överläkare i psykiatri och psykoterapeut och Afson Ganjaei, enhetschef på Ätstörningsenheten, välkomna de nya nationella riktlinjerna för ätstörningsvård.
Afson Ganjaei, enhetschef, och Ilias Papoulias, överläkare, välkomnar nya nationella riktlinjer inom ätstörningsvården.
Socialstyrelsen har i maj kommit med nationella riktlinjer för ätstörningsvård. På vilket sätt kommer det hjälpa patienterna?
– Vi har väntat på dessa riktlinjer väldigt länge. Vi hoppas på att implementeringen kan leda till mer effektiv och evidensbaserad vård för patienter som kämpar med ätstörningar. Dessutom är dessa riktlinjer ett meddelande till beslutsfattare om att det behövs mer resurser för att bedriva patientcentrerad och ändamålsenlig ätstörningsvård.
Hur arbetar ni för att sprida kunskap om ätstörningar både inom vården och i samhället?
– Vi försöker arbeta konsultativt gentemot andra vårdenheter och håller även föreläsningar i olika sammanhang. Utöver det försöker vi använda sociala kanaler för att sprida information om aktuell forskning eller annan värdefull information om ätstörningar och ätstörningsvård.
Vilka vanliga myter försöker ni motverka?
– Vanliga myter om ätstörningar är att man kan se om en person har en ätstörning, att ätstörningar bara handlar om kroppen och ätbeteenden, att ätstörningar är väldigt ovanliga hos män eller att insjuknande i en ätstörning är avsiktligt och ett resultat av personliga val. Sanningen är att en person kan ha en ätstörning oavsett vikt eller kroppsform, att ätstörningar handlar om mycket mer än bara vikt, kroppsform och mat, att mer än 10, och i vissa studier upp till 25 procent av patienter med ätstörningar är män, men de söker vård mer sällan på grund av bland annat stigma, och att ätstörningar är allvarliga psykiatriska tillstånd som drabbar individer och inte en konsekvens av dåliga val.
Vilka utmaningar ser ni i vård och behandling av ätstörningar?
– Precis som sjukvården i stort står vi inför utmaningar som kompetensförsörjning och resursbrist. Dessutom möter vi specifika utmaningar inom ätstörningsvården, såsom bristande kunskap utanför ätstörningsvården och begränsad evidens vad gäller behandling vid vissa ätstörningsdiagnoser eller behandling i heldygnsvård. Vi hoppas på att de nationella riktlinjerna kommer att bidra positivt till frågor om kompetens och resurser medan det pågår forskning kring behandlingen.