21 december, 2020

De vanligaste frågorna om vaccin, viruset och covid-19

Vilka är vaccinen som kan bli godkända i Sverige, hur stor är risken att smittas i matbutiken och vad vet man om graviditet och covid-19? Magnus Gisslén, infektionsläkare och professor, svarar på frågor som allmänheten har skickat in.

Hur är situationen just nu* på Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

– Alla siffror pekar åt fel håll. Det kommer fler och fler patienter och vi har en jättestor samhällsspridning, det är ingen tvekan om att det är en bred och stor spridning. Antalet patienter ökar och vi ser en tendens till ökning av de svåra fallen som går till intensivvård. Det ser inte bra ut inför jul och nyår.

*Fredagen den 18 december 2020.

Finns det någon ny forskningsstudie som du tycker sticker ut?

– Det som sticker ut mest är framtagandet av vaccin mot covid-19 på en rekordtid. Detta saknar motstycke i historien när det gäller att ta fram ett nytt läkemedel och vaccin. Det ser väldigt lovande ut och det hoppas vi mycket på framöver.

Vilka är vaccinen som kan bli godkända i Sverige?

– Det är många vaccinstudier som pågår och kandidater som finns. De första som vi kommer att få besked om på europeisk nivå den 23 december, är Pfizer Biontechs vaccin och Modernas vaccin som båda är ett RNA-vaccin. Sen har vi Oxford Astra Zeneca som är ett vektor-baserat vaccin. 

De två första alternativen är ett helt nytt koncept för att ge ett vaccin och det är det som har visat oerhört goda resultat i studierna. Det man gör är att man ger messenger-RNA, som är ett litet hölje kan man säga, för att det ska kunna ta sig in i cellen. Normalt sett brukar man ge ett protein och så börjar kroppen bilda antikroppar mot det. Här ger man det här RNA:t som kodar för protein. Det tar sig in i cellen och sen använder det cellens fabrik för att framställa proteiner, och då bildas spike-proteinet i SARScov2, som sen kroppen börjar bilda antikroppar mot. 

Man har tagit bort ett steg och låter kroppen själv göra det, vilket har visat sig vara effektivt. Dessutom är det lätt att koda messenger-RNA:t för andra proteiner och då kan det funka mot andra virus. Det ger stora möjligheter för vaccin mot andra sjukdomar. Framöver kommer det här att vara oerhört betydelsefullt och vi kommer kunna hitta sätt att snabbt få vaccin mot nya epidemier och gamla sjukdomar på ganska enkla sätt. Det här är någonting som man har forskat på länge och man har försökt ta fram olika typer av vaccin mot cancer med den här metoden, men kommersiellt har man inte haft något vaccin med det här konceptet tidigare. 

Finns det någon anledning till oro för de här nya vaccinerna?

– Nej, det tycker jag inte. Det vi vet från de stora forskningsstudierna som görs är de vanligare biverkningarna, och redan nu verkar de vanligare biverkningarna vara ovanliga. Några allvarliga biverkningar finns ännu inte. 

Vi som jobbar med infektionssjukdomar känner väl till den fantastiska utvecklingen andra vacciner har lett till. Man glömmer lätt det. Vi ser ingen polio, som det var väldigt mycket av tidigare och det är få som kommer ihåg det. Mässlingen som tog många barns liv tidigare ser vi knappt av längre. Vacciner är fantastiskt för den medicinska utvecklingen och det moderna samhället, vi hade haft ett helt annat samhälle annars.

Vi infektionsläkare är väldigt positiva till vaccinet, sen ska man förstås ha respekt för det och att det testas ordentligt, som de här vaccinerna för covid-19 har blivit. Man har haft väldigt grundliga och stora studier och vi har en läkemedelsmyndighet i Europa som är oerhört grundlig innan man godkänner vaccinerna.

Ska man vaccinera sig om man är ung och inte tillhör någon riskgrupp?

– Man ska inte stå först i kön i alla fall. Man ska vänta tills de flesta andra är vaccinerade och ta sitt beslut när man blir erbjuden vaccin. Att ta vaccin är frivilligt, det finns de som inte vill ta det och det får man ha respekt för. Jag personligen skulle aldrig tveka att göra det. Jag ser konsekvenserna av vad en svår covid-19 gör och det vill jag inte ha. Jag tar mycket hellre ett vaccin med den möjliga lilla risken att det kan finnas ovanliga biverkningar. Men jag vet att risken för att bli jättesvårt sjuk i covid-19 är klart större. 

Om man har haft covid-19 och har antikroppar, hur ska man tänka kring vaccin?

– Det är en bra fråga där vi inte har bra svar än. Vi kommer inte att mäta antikroppar på alla som ska vaccineras. Därför kommer många som har haft covid-19 att vaccineras. I Storbritannien och USA vaccinerar man även de som har haft det. Sannolikt är det så att man får ett bättre immunförsvar om man haft infektionen innan. Vi får se lite längre fram när det finns mer forskningsdata.

Kommer vi behöva vaccinera oss mot covid-19 varje år som mot säsongsinfluensan?

– Personligen tror jag inte att man kommer få något livslångt skydd av vaccinationen. Det finns två delar i det, det ena är att kroppens immunförsvar försvagas under tiden man behöver en ny dos. Sen finns det också risk att viruset ändras och då kommer man behöva ett nytt vaccin. Hur ofta det kommer att behöva ges vet vi inte än. 

Hur lång tid tror du att det tar tills livet återgår till det normala om vi får ett vaccin 2021?

– Det är ett gigantiskt projekt att vaccinera så många och det kommer att ta tid. Oavsett vad vi gör kommer smittspridningen att gå ner fram i slutet på våren och sommaren blir sannolikt som den var nu i somras. Kan man då under den här perioden vaccinera upp tillräckligt många, riskgrupper, äldre, sjukvårdspersonal och en hel del andra, så är min förhoppning att hösten 2021 ska vara klart bättre.

Kan man bära på smitta och smitta andra, trots att man inte har symtom?

– Ja, det kan man. Man smittar någon dag innan man blir sjuk och sen är man som allra mest smittsam i början runt den tiden man får symtom. Sedan minskar smittsamheten och efter en vecka är man mycket mindre smittsam. 

När man inte har symtom, så är det svårare att smitta eftersom man inte hostar vilket sprider viruset. Är man nära, och typexempel är familjen, där kan man absolut smitta.

Vad är det som avgör hur mycket man smittar?

– Men avgörande är hur mycket virus man har i luftvägarna. Sen är det andra faktorer också, och sammanhanget. Vi vet att det sprids mycket enklare inomhus när det är dålig ventilation än utomhus. 

Vad är det som avgör hur sjuk i covid-19 man blir?

– Vi är långt ifrån att veta exakt och vi får fler och fler ledtrådar. Alla infektioner drabbar olika hårt. Det är ett sätt för arten att överleva. Skulle alla dö av en infektion så skulle det inte finnas någon mänsklighet. Genom alla tider har vi drabbats av infektioner där vissa blir svårt sjuka och dör, och andra överlever. Det är samspelet mellan de genetiska faktorerna, hur vi ser ut genetiskt med vår arvsmassa, och viruset. Vi har lärt oss nu att det finns vissa genetiska varianter som ger en ökad risk för att bli svårt sjuk. Man har hittat flera sådana i arvsmassan. 

Blir det en skillnad i smittsamhet om man får covid-19 en andra gång?

– Det verkar som att man får lägre virusreplikation den andra gången om man har en viss immunitet. Då blir man inte lika allvarligt sjuk, får lägre virusmängder och blir mindre smittsam. Men det kan säkert finnas undantag och det är inte helt utrett.

Kan man testa positivt innan man visar symtom?

– Absolut, det kan man. En del utvecklar inte symtom överhuvudtaget. Har man virus och tillräckligt mycket virus i luftvägarna så blir man positiv när man testar. 

Hur stor är risken att bli smittad i matbutiken om man håller avstånd?

– Jag skulle säga att det är en låg risk. Det går inte att säga att den är noll, men det är en låg risk. Vi vet att det som krävs för smitta är att det är nära kontakt under lite längre tid inomhus. I matbutiken kan man för det mesta hålla avstånd och då är risken liten.

Handlar du själv i affären?

– Ja det gör jag, jag handlar mat och ser absolut till att hålla avstånd och undviker andra typer av affärer. 

Hur effektiva är munskydd mot coronavirus?

– Det vi vet är att munskydd skyddar bra i vissa situationer, det är till exempel därför vi använder de i sjukvården. Vi vet att de filtrerar bort viruspartiklar och beroende på vad det är för munskydd, skyddar de också mot inkommande viruspartiklar. Sen är den stora frågan vad det har för betydelse för smittan i samhället. Där är det en stor diskussion, många har olika åsikter och väldigt starka åsikter. När det gäller betydelse för smittan i samhället så finns det inte bra studier som visar vilket skydd det har. Det behöver inte betyda att det inte skyddar, men vi har inte det vetenskapliga underlaget. När det gäller användandet av munskydd i vårdsituation så finns det mycket data som visar att det skyddar.

Hur länge kan viruset leva utanför kroppen, på till exempel ytor?

– Det beror på vad det är för yta, man kan säga att det kan finnas virus som kan smitta i timmar upp till dygn. 

Vad vet man om graviditet och covid-19? Hur ska man tänka som gravid? Man hör så olika. 

– Det kom uppgifter alldeles nyligen från en svensk studie där man ser att gravida har en liten ökad risk att bli svårt sjuka. Den ökade risken är jämfört med andra unga kvinnor i samma ålder. Däremot finns det inga studier som visar att barnet kan påverkas negativt. Studien visar att det finns en ökad risk för gravida att bli svårt sjuka, som det gör med många andra infektioner. Som gravid ska man vara försiktig och det gäller inte bara covid utan även andra infektioner som man kan skydda sig från. 

Vad är de senaste rönen om orsaken till långtidscovid och behandlingsmetoder?

– Tyvärr har det inte kommit så mycket vetenskaplig data den senaste tiden. Man spekulerar om olika orsaker, om det kan vara någonting med autoimmunitet, det kan vara så i vissa fall, men det är inte bevisat att det är så. Vi som infektionsläkare som ser svårt sjuka patienter i andra infektioner vet att man kan få väldigt långdragna symtom och det kan ta lång tid innan man blir helt återställd. Här pågår forskning men det har inte kommit så mycket resultat än. 

De som blir allra svårast sjuka och kräver intensivvård, hur ser skillnaden ut i vården de fick i våras och nu?

– Vi har lärt oss mycket när det gäller behandlingar att det har en betydelse när det gäller dödligheten. Vi ger till exempel proppförebyggande behandling och kortisonbehandling till många. Man väntar med respiratorbehandling så länge det går, istället ger man högflödessyrgas, och det gör att vårdtiderna blir kortare. 

Vi ser också att de som läggs in på sjukhus är en lite annan grupp än vad det var i våras. Vi har fler som kommer in och behöver lite syrgas i några dagar och som sen kan gå hem. De patienterna såg vi inte riktigt i våras och jag tror att de flesta inte kom in till sjukhus då. 

Man vet hur man ska sköta patienterna, på vilket sätt det är bäst att ge syrgas, vilket är bästa sättet att ställa respirator på, bukläge för vissa. Hela det kliniska omhändertagandet är också viktigt för att prognosen är bättre.

#36 Infektionsläkaren svarar på allmänhetens frågor

Mer om detta ämne och från Magnus Gisslén hör du i det nya avsnittet av Sahlgrenskapodden.

Text: Angelica Capitao Patrao
Publicerad: 21 december 2020 11:59
Uppdaterad: 21 december 2020 12:02
Kategori: Experten berättar

Senaste kommentarer

Marianne Cederström skriver:

Min man tänker ta covid spruta men jag kan inte på grund av annan sjukdom. Vad händer i min situation kan jag bli smittad av min man som då kommer att kunna vara ute bland människor igen?

Annika Corneliusson skriver:

Fick 1:a vaccinationen i går, på SU 2/3 kl:11.00
Fick frossa och feber kl:21:30.
Kan jag ha råkat smitta min pappa som jag var nära i går kväll vid 19- tiden?
Självklart ringer jag min arbetsgivare och stannar hemma i morgon.
Gäller 48 timmar, efter feberfri innan tillbakagång till jobbet?

Lisa Stevik skriver:

Hej Annika,
tack för att du läser och för din fråga. För att snabbt få svar på dina frågor rekommenderar jag att du vänder dig till 1177 Vårdguiden. Men vi tar med oss din fråga till kommande artiklar och frågestunder om covid-19 och vaccin.
/Lisa, redaktör

Lena strandmark skriver:

Utvecklar långtids covid sjuka antikroppar? Eller kommer de först när de blir friska?

Lisa Stevik skriver:

Hej Lena,
bra fråga! Vi tar med oss den till en kommande frågestund, eller ytterligare artiklar om forskning kring långtidscovid.

Allt gott,
Lisa Stevik, redaktör

Malin skriver:

Hej,
Jag undrar om man vet något om hur väl de olika godkända vaccinen skyddar mot långtidscovid. Som jag har uppfattat det så verkar en hel del av de som fått det haft milda/måttliga symptom först. Om AstraZenecas vaccin ger lägre skydd mot just detta borde inte få risken för individen att få långtidscovid vara större jämfört med de vaccin som ger 95 procent skydd? Tack på förhand!

Karin W skriver:

Hej, jag insjuknade i covid-19 för ca 6 veckor sedan, och har fortfarande besvär med andningssvårigheter och extrem trötthet. Har förstått att detta tyvärr inte är helt ovanligt, men att det ännu inte finns så mkt kunskap eller forskningsresultat och därför inte heller så mkt hjälp att få. Läste att Sahlgrenska ska forska om långtidscovid och undrar om det finns behov av frivilliga försökspersoner och hur en i så fall anmäler sig?

Lisa Stevik skriver:

Hej Karin,
tack för att du läser och hör av dig, och för att du vill vara med och bidra. I just detta fallet riktar sig dock studien enbart till personal som provtagits genom sin arbetsgivare.

Allt gott,
Lisa Stevik, redaktör

Mats Grandinson skriver:

Ända sedan pandemins början har det ofta dykt upp ett känt argumentationsfel i munskyddsfrågan som kan kallas ”bevis från motsatsens obevisbarhet”. Det går ut på att man saknar bevis för ett påstående och då måste det motsatta påståendet vara sant vilket naturligtvis är en ren gissning utan logiskt stöd. I munskyddsfallet så framför Tegnell och co ideligen med en sällan skådad rigiditet att det saknas vetenskapliga bevis för att munskydd hos befolkningen kan begränsa smittspridningen och därför kan de inte begränsa den,alltså ett klart fel.. Gisslen är duktigare, han vet att om det saknas bevis för påståendet att munskydd hjälper så blir detEtt inte automatiskt sant att munskydd inte hjälper. Att resonera som Tegnell kan liknas vid att singla slant. Man bestämmer att krona är munskydd och klave är inget munskydd ock så kastar man. När FHM kastar i januari2020 så blir det tyvärr klave, inga munskydd. I andra länder hade man bättre tur, man fick krona, WHO fick krona och många andra. Gisslen vet i alla fall att i en vårdsituation kan det vara bra med munskydd, Tegnell och co har lyckats begripa att munskydd kan vara bra i en trängselsituation men det satt hårt inne. Det mest skrämmande är nog ändå den totala likgiltigheten inför 12000 döda men det är en välkänd tillvänjningsmekanism. I början av pandemin hade vi samma dödstal som Danmark men sedan stängde det ena landet ner och det andra tyckte om att visa kartor över smittspridningen i världen och prata om social distansering och evidens och överdödlighet och vilken myndighet som sköter vad. Efter första vågen hade Danmark 600 döda och Sverige 6000 och sedan traskade Tegnell och co på i ullstrumporns under den andra vågen och lyckades med 6000 döds till , Danmark fick bara1500 till. Jag vill minnas att ett 40-tal experter skrev en artikel i någon tidning i början och ville strama åt u tan framgång, jag förmodar att Gisslen var med eller höll med. MVH

Annelie knutsson skriver:

Jag är intresserad av fakta

Lisa Stevik skriver:

Hej,
tack för att du läser Sahlgrenskaliv. Hör gärna av dig med en mer specifik fråga så kan vi ta med den till nästa gång vi intervjuar en expert på covid-19.

Med vänliga hälsningar,
redaktionen

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.