24 juni, 2024
”De är unga människor med drömmar”
Att insjukna i en psykossjukdom är en omtumlande livshändelse. För att förbättra omhändertagandet för denna patientgrupp har Sahlgrenska Universitetssjukhuset startat en särskild mottagning för förstagångsinsjuknade mellan 18 och 35 år.
Emelie Mori är arbetsspecialist och Anniella Isgren är specialistläkare. Båda två jobbar på den nya enheten för unga personer som har insjuknat i en psykossjukdom för första gången.
År 2022 genomförde Socialstyrelsen en utvärdering av Sveriges vård för personer med schizofreni, som är den vanligaste psykossjukdomen. Myndighetens analys blev att vården var ojämlik över landet, att för få personer fick rätt psykosocialt stöd och att tidiga insatser för de som just har insjuknat ska prioriteras. Två år tidigare publicerades också ett nationellt vårdförlopp för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och enligt detta behöver vården ha enheter eller personer som särskilt fokuserar på omhändertagande av individer som är förstagångsinsjuknade i psykos.
I oktober 2022 öppnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset både en avdelning och en utredningsmottagning för vuxna under 35 år som har insjuknat i en psykossjukdom för första gången. Syftet med de två inrättningarna är att kunna ge tidiga och intensiva insatser för denna patientgrupp. De ligger i samma byggnad på Mölndals sjukhus och en del patienter blir inlagda på avdelningen innan de kommer till mottagningen.
– Insjuknandet kan se väldigt olika ut. En del kommer via akuten och avdelningen med svåra symtom, som till exempel uttalade hallucinationer och vanföreställningar. Andra söker på vårdcentralen för mer diffusa symtom, och får remiss hit. Men för de allra flesta är det en omtumlande händelse att insjukna i en psykos. Det krävs särskilt anpassad vård, säger Anniella Isgren som är specialistläkare på mottagningen.
Ett helt team med olika kompetenser
Mottagningens första uppdrag är att utreda om personen har en psykossjukdom eller inte. Om det visar sig att det rör sig om en sådan, följer vården det standardiserat nationella vårdförloppet – dock inte utan en ganska stor dos flexibilitet och individanpassning.
– Det tycker jag är vår styrka. Vi är ett helt team som bidrar med olika kompetenser för att patienten ska få så bra stöttning som möjligt. Vi arbetar uppsökande, motiverande och personcentrerat. Vi börjar också med viktiga insatser långt innan personen får en diagnos, säger Anniella Isgren.
Alla patienter får en ”case manager” – en fast vårdkontakt, som kan samordna kontakter mellan exempelvis vården, socialtjänsten och Försäkringskassan. I mottagningens team arbetar psykologer, kurator, hälsopedagog, läkare, psykiatrisjuksköterskor och behandlingsassistenter. Dessutom finns en arbetsspecialist, som jobbar enligt den evidensbaserade arbetsrehabiliteringsmodellen Individual Placement Support (IPS) . Hon heter Emilie Mori och är arbetsterapeut i grunden, men som arbetsspecialist är hennes uppdrag att stötta patienten mot arbete och studier, som en del i att återhämta sig.
– Det handlar mycket om att sätta ett mål tillsammans med patienten och göra en plan för hur hen kan nå dit. Det kan handla om att göra anpassningar på arbetsplatser, att uppmuntra till och hjälpas åt att söka en viss utbildning eller ett visst jobb, eller att försöka hitta en praktikplats. Det är väldigt roligt att få jobba med det friska, det som fungerar. Det här är ju unga människor med drömmar och intressen, säger Emilie Mori.
Tidiga insatser positivt för prognosen
Rollen arbetsspecialist finns sedan tidigare inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, på Rehabiliteringsmottagning AIR.
– Det unika med min roll är att jag är med i nyinsjuknadeteamet och kan stötta patienterna tidigt, ibland redan på avdelningen, vilket är en fördel för patienterna. Det finns, vad vi vet, ingen annan psykiatrisk mottagning i Sverige där arbetsspecialisterna har sina anställningar inom sjukvården. På andra ställen i landet erbjuds IPS främst i kommun eller Samordningsförbund och det är svårt för dem att få till ett samarbete med psykiatrin. Det blir en nackdel för patienten som behöver stöd runt sig om hen börjar må sämre i utmaningen som det innebär att studera eller arbeta.
Just nu har mottagningen runt 130 inskrivna patienter. De stannar kvar i ungefär ett år och därefter flyttas vården över till en annan enhet. Oftast rör det sig om någon av Sahlgrenska Universitetssjukhusets andra öppenvårdsmottagningar för psykossjukdomar.
– Förloppet kan se olika ut för olika individer. Vissa personer återhämtar sig väl medan vissa drabbas av stora funktionsnedsättningar och upprepade återinsjuknanden. Men vi vet att tidiga insatser är positivt för prognosen, och därför känns det viktigt att vi kan erbjuda det, säger Anniella Isgren.
Fakta: Psykossjukdomar
Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. En halv procent av Sveriges befolkning är drabbad. Andra psykossjukdomar är vanföreställningssyndrom och schizoaffektivt syndrom. Psykoser kan också bero på andra saker – exempelvis depression, bipolär sjukdom eller drogmissbruk.