13 juni, 2023
Datorspelsberoende halverade sin speltid efter behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
En ny studie visar lovande resultat för en behandlingsmanual för datorspelsberoende som utvecklats på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I genomsnitt minskade patienternas speltid med cirka 20 timmar per vecka.
"Utifrån resultaten i studien ser det ut som att de positiva behandlingsresultaten står sig över tid, men detta kommer följas upp ytterligare i en kommande studie", berättar doktoranden Annika Hofstedt.
År 2019 öppnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mottagning för spelberoende och skärmhälsa. Det är den första enheten inom svenska hälso- och sjukvården som erbjuder behandling för både datorspelsberoende och beroende av spel om pengar. På mottagningen utvecklas nya behandlingsmetoder samtidigt som medarbetarna bedriver forskning för att få veta mer om patientgrupperna och för att veta hur väl behandlingarna fungerar.
I en nyligen publicerad studie, som genomfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet, ingick 28 patienter. Dessa genomförde behandling för datorspelsberoende med kognitiv beteendeterapi (KBT) utifrån ett behandlingsupplägg som har utvecklats på mottagningen. Före behandlingen ägnade deltagarna varje vecka i genomsnitt mer tid åt datorspelande än vad som motsvarar ett heltidsarbete.
– Detta är den första behandlingsstudien i Sverige för vuxna och ungdomar med datorspelsberoende. Personer med datorspelsberoende är en helt ny patientgrupp inom vården, säger mottagningens enhetschef Annika Hofstedt, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Högre medelålder än väntat
Under behandlingen lyckades de medverkande i studien genomföra stora förändringar i sitt spelande. I genomsnitt halverade de sin speltid och upplevde betydligt färre problem kopplat till sitt spelande. Studien har varit öppen för deltagare från 15 år och uppåt, men trots det är deltagarnas medelålder drygt 27 år.
– Det är en lite högre medelålder än man väntat sig innan mottagningen började ta emot den här patientgruppen. Patienterna i studien är i samma ålder som övriga patienter som sökt vård hos oss för datorspelsberoende. Det är alltså en lite äldre grupp än man kanske först tror som söker vård för detta. Men det är inte så att problemen uppkommit först senare i livet, utan många beskriver att de haft ett problematiskt spelande i minst tio år innan de sökte hjälp, säger Annika Hofstedt.
Hitta andra aktiviteter för att fylla tiden
I behandlingen som erbjuds på mottagningen arbetar patienterna mycket med att kartlägga sitt spelande för att kunna skapa individuella handlingsplaner. För många har spelandet blivit en mer eller mindre automatisk aktivitet, så en viktig del kan vara att göra det lite svårare att börja spela.
– Kanske flytta datorn till ett annat rum, plocka undan nätverkskabeln vissa tider på dygnet eller avinstallera genvägar och appar. En annan viktig del är att hitta andra aktiviteter, utifrån patienternas egna intressen och mål, för att fylla all den tid som tidigare lagts på datorspelande. Många använder också spelandet som en flykt från jobbiga tankar och känslor, så man arbetar också med att lära sig nya sätt att identifiera och hantera detta, säger Annika Hofstedt.
Patienterna arbetar också med att själva formulera målen för sin behandling, och de flesta vill fortsätta spela även efter behandlingen.
– Datorspelandet fyller många olika viktiga funktioner, och är inte något som bara ställer till med problem. För många är det till exempel en viktig social arena, eller ett värdefullt sätt att kunna koppla av. De allra flesta har därför haft som behandlingsmål att minska, men inte helt sluta med sitt datorspelande. Man vill kunna spela på ett begränsat sätt, så att det inte går ut över andra viktiga saker i livet.
Ny studie ska följa patienterna längre tid
Studien har genomförts under ledning av docent Anna Söderpalm Gordh, adjungerad lektor vid Göteborgs universitet och forskningssamordnare vid verksamhet Beroende. I studien ingår också uppföljning efter tre månader, och för en del patienter finns också uppföljning efter sex månader. Nästa steg är att genomföra en större studie där resultaten för patienter som får den nya behandlingen också jämförs med en grupp som inte får motsvarande behandling.
– Utifrån resultaten i studien ser det ut som att de positiva behandlingsresultaten står sig över tid, men detta kommer följas upp ytterligare i en kommande studie som också kommer följa patienter ännu längre efter behandling, säger Annika Hofstedt.
Länk till studien: Frontiers | Pilot data findings from the Gothenburg treatment for gaming disorder: a cognitive behavioral treatment manual (frontiersin.org)
Fakta: Så känner man igen ett datorspelsberoende
Vid ett datorspelsberoende har spelandet lett till tydliga negativa konsekvenser i livet. Tre tecken att leta efter är om man:
- Har svårt att kontrollera och begränsa sitt spelande, till exempel hur ofta eller hur länge man spelar.
- Prioriterar spelandet över andra fritidsintressen och andra viktiga aktiviteter i livet.
- Fortsätter spela på samma sätt eller mer trots att det lett till negativa konsekvenser i livet.
Det avgörande är alltså inte hur många timmar man spelar, utan vilka konsekvenser spelandet får utifrån ens livssituation.
År 2019 tog WHO beslutet om att inkludera diagnosen ”gaming disorder” bland övriga beroendesjukdomar. Västra Götalandsregionen var tidiga med att göra en satsning inom området.
Källa: ICD-11, Världshälsoorganisationen (WHO).