Därför går Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte upp i stabsläge

På måndagsmorgonen vecka 1 passade områdeschef Maria Taranger och biträdande sjukhusdirektör Lars Rydhede på att besöka akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset.

– De har haft det riktigt tufft under nyårshelgen, särskilt den 30 december. Men i dag var det lite lugnare. Jag uppfattar att det har underlättat mycket att man öppnade en tidigare stängd avdelning, så att de sköraste patienterna åtminstone kan få en riktig säng och ett eget rum i väntan på en plats på rätt vårdavdelning, säger Lars Rydhede.

Maria Taranger delar den bilden.

– Trots ett fortsatt högt inflöde och hela 20 patienter som inte kunnat tas upp till en riktig vårdavdelning var det imponerande att se hur lugnt och metodiskt man arbetade. De väntande patienterna låg inne på en särskild modul på akuten och på rummen på den stängda MAVA-avdelningen. Jul- och nyårshelgerna har varit väldigt påfrestande för sjukhuset. Tyvärr tror jag, som jag sagt hela tiden, att vi kan förvänta oss att det blir ännu tuffare nu i slutet av denna vecka och nästa.

Linjeorganisationen starkast

Västra Götalandsregionen befinner sig sedan förra veckan i så kallat förstärkningsläge, den nivå av beredskap som ligger över stabsläge. Flera sjukhus i Sverige har gått upp i stabsläge eller förstärkningsläge med anledning av vårdplatssituationen. Andra sjukhus, som Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har valt andra lösningar.

– Man kan kalla det ett modifierat stabsläge, där vi behåller vår linjeorganisation. Vår erfarenhet är att det är ett bättre och mer effektivt sätt att jobba, än att ersätta linjeorganisationen med en stab som tar över och pekar med hela handen, säger Lars Rydhede.

Han menar att stabsläge med särskild sjukvårdsledning kan vara gynnsamt när man vet att en särskild händelse kommer pågå under en kort och begränsad tid. Den nuvarande situationen på sjukhuset präglas däremot av brist på vårdplatser och tung belastning på akutmottagningarna. Det kräver uthållighet, samverkan över hela sjukhuset och stor kännedom om verksamheten.

Täta ledningsgruppsmöten

– Stabsläge i en sådan här situation gör bara arbetet rörigt. Just nu upplever vi en eskalering av tidigare kända problem, som vi som jobbar med detta dagligen behöver vara med och lösa, säger Maria Taranger.

Nuvarande organisation innebär bland annat att sjukhusledningen sammanträder flera gånger i veckan, till skillnad från i vanliga fall när mötena sker var fjortonde dag. Det möjliggör snabba beslut och sjukhusövergripande åtgärder och samarbete över verksamhetsgränser.

– Täta möten innebär ett snabbt informationsutbyte. Alla verksamhetsansvariga är på plats och deltar i arbetet. Ingen hamnar vid sidan av, säger Lars Rydhede.

Åtgärderna som genomförts har hittills bland annat handlat om att skriva ut fler patienter och öppna fler vårdplatser – men också att via media upplysa allmänheten om var det är lämpligt att söka vård för vilka tillstånd. En annan viktig åtgärd är kontakten med kommunerna – och särskilt Göteborgs Stad – när det gäller utskrivningsklara patienter som är kvar på sjukhuset. Tyvärr har vi åter ett problem med att många ligger kvar både tre och sju dagar efter att de blivit klara för utskrivning.

– Andra saker vi har gjort är att ställa in viss elektiv vård och att arbeta för att få in fler medarbetare som kan stötta upp – studenter, medarbetare från andra förvaltningar i regionen och från staberna inom sjukhuset. Vi använder de ersättningar vi har möjlighet att använda. Att gå upp i stabsläge innebär inte att man får mer resurser eller andra möjligheter – sjukhusen som har valt att gå den vägen har i praktiken vidtagit samma åtgärder som vi, säger Lars Rydhede.

Att gå upp i stabsläge kan uppfattas som en kommunikativ signal om att det är tufft läge – är det inte det på Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

– Jo, absolut. Ingen ska tro att vi har det lätt, men vi bedömer att vi får mer gjort tack vare vår bibehållna linjeorganisation. Ett exempel på det är när vi förra veckan hörsammade barnsjukvårdens behov av personal, genom att efterlysa personer inom vuxensjukvården med barnkompetens som kunde ta extrapass. Det är ett exempel på sjukhusövergripande samarbete. Därför är det också viktigt med kommunikationsinsatser, som den här artikeln till exempel. Om det skulle finnas någon som tror att läget på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är mindre allvarligt än på andra sjukhus för att vi valt en annan ledningsmodell, så är det en helt felaktig slutsats. Vi har helt enkelt valt den ledningsmodell som vi bedömer är mest effektiv för att klara det allvarliga läget, säger Lars Rydhede.

Maria Taranger instämmer. Även hennes områdesledningsgrupp sammanträder oftare än vanligt – den här veckan samlas de två gånger.

– Vi tar det här på allvar. Det är ett jättetufft läge. Våra möten handlar om att få en gemensam lägesbild och dela med oss av lösningar. Det kan handla om att säkerställa att det finns läkarkompetens på plats överallt för att fatta snabba beslut och undvika onödig vård, att se till att vi får hem utskrivningsklara patienter, eller att omfördela personer inom enheter. Vi som jobbar med det här dagligen vet vilka resurser sjukhuset har att tillgå – och hur vi behöver jobba för att fördela dem så bra som möjligt.

Lars Rydhede vill också ta tillfället i akt att rikta ett tack till sjukhusets medarbetare.

– Det är en svår situation på sjukhuset just nu. Jag vet vilket fantastiskt gott arbete medarbetarna trots allt utför varje dag, och alltid med patienternas bästa för ögonen.