”Då började det ringa från hela världen” – sjukhusets medarbetare i den mediala hetluften

En av dessa medarbetare är Lotta Koitrand, specialistsjuksköterska och vårdenhetschef på avdelning 302 IVA. Innan våren 2020 hade hon aldrig blivit intervjuad i jobbsammahang. Hon minns att SVT Nyheter Väst hörde av sig under april månad när smittspridningen drog iväg och att ett tv-team ville besöka avdelningen. För Lotta Koitrand kändes det viktigt att ställa upp på en intervju. 

– Vi har verkligen gjort ett hästjobb under denna pandemi och jag ser det som en slags skyldighet i min yrkesroll att bistå journalisterna med att göra ett inslag om covidvården i Göteborg. Det känns viktigt att vår arbetsplats visas upp på ett klokt sätt. Så för mig kändes det naturligt att ställa upp och samtidigt roligt. Men sedan våren 2020 har det varit en hel del, säger Lotta Koitrand.

”När jag pratar med journalister försöker jag alltid kolla så att de uppfattade mig rätt kring hur vi jobbar på vår avdelning”

Lotta Koitrand

Under året som gått har det blivit stora tidningsupplag i landets största medier. Tv-team på plats, telefonintervjuer och livesändningar.

– Upplevelsen har varit att journalisterna är genuint intresserade och nyfikna på hur vi jobbar. Överlag har de varit trevliga med ett bra bemötande, säger hon.

Men specifikt tv-intervjuer menar Lotta Koitrand är det som har varit svårast. Ett format som är svårt att dubbelkolla innan publicering.

– Det känns lite läskigt då man inte får se hur de klipper. Men jag försöker alltid svara på frågor och samtidigt förvissa mig om att de har rätt kunskaper för att klippa så att det blir korrekt, säger hon och fortsätter:

– När jag pratar med journalister försöker jag alltid kolla så att de uppfattade mig rätt kring hur vi jobbar på vår avdelning. Det känns viktigt att skicka med en slags grundförståelse då det är en speciell arbetsplats och mycket information att ta till sig. Samtidigt är min uppfattning att journalisterna varit väldigt angelägna om att det ska bli just rätt.

Banbrytande beslut blev världsnyhet

Och Lotta Koitrand är inte ensam att som anställd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset fått synas i mediala sammanhang gällande covid-19. Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, har under året varit en av de experter som synts i många mediala sammanhang.

”Då ringde det från hela världen – en verklig rivstart”

Magnus Gisslén

I samband med pandemins utbrott var han med och initierade och byggde upp en biobank där prover från patienter med olika svårighetsgrad av covid-19 sparas. Han var också den som fattade beslutet att Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle stoppa behandlingen med malariamedicinen klorokin för att behandla covid-19. Något som blev en internationell nyhet då dåvarande amerikanska presidenten Donald Trump hade deklarerat att ”klorokin kommer att ändra medicinhistorien” och lyfte fram det som ett mirakelmedel.

– Ja, då brakade det verkligen loss. Vi var kanske först i landet och bland de första i världen med att sluta med det, samtidigt som amerikanska presidenten pratade om klorokin. Då ringde det från hela världen – en verklig rivstart, säger Magnus Gisslén.

Hur kändes det att gå i polemik med den amerikanska presidenten?

– Mitt beslut visade sig vara kontroversiellt och det var jag inte alls beredd på. Men Donald Trump och den amerikanska administrationen ville jag inte uttala mig om och det är inte min sak att uttala mig politiskt. Så jag undvek att göra det. Samtidigt kände jag mig väldigt trygg med mitt beslut och hade på fötterna. Många följde efter just det beslutet ganska snabbt.

Chefläkaren: Tolv intervjuer på en dag

Per-Olof Hansson, chefläkare och docent, är ett annat exempel på en av sjukhusets medarbetare som under året synts i intervjusammanhang. Han är sedan tidigare van vid att svara på journalisters frågor – men inte alls i den omfattning han nu upplevt.

”Alla ringde på samma gång och ställde ungefär samma frågor”

Per-Olof Hansson

– Det var kanske fyra eller fem intervjuer om året kopplade till chefläkaruppdraget i form av lex Maria-anmälningar eller när media hittade någon händelse eller patientklagomål. Så betydligt mer begränsat, men ändå svåra frågor att hantera, säger Per-Olof Hansson och fortsätter:

– I mars förra året drog det igång i en rasande fart, alla ringde på samma gång och ställde ungefär samma frågor. Speciellt en vecka upplevde jag som ganska kaotisk. Då kunde jag göra tio eller tolv intervjuer på en dag. Jag satt en lördag mellan klockan 9.00 och 15.30 och pratade i telefon konstant.

Hur var det att svara på samma frågor om och om igen?

– Man behöver tänka på att svara samma sak så man inte säger något till den ena och något annat till den andra. Men det är lättare att svara på samma fråga jämfört med nya hela tiden. Samtidigt är det viktigt att tänka igenom vårt budskap och vad vi ska förmedla, säger Per-Olof Hansson.

Magnus Gisslén fyller i:

– Jag förstår ju att när det något intressant som sprids är det bättre att journalisterna talar med mig själv än att de skriver av varandra då det oftast inte blir så bra. I slutändan gör olika medier olika vinklingar på samma nyhet, säger han och menar att i uppdraget som forskare ingår just spridning av information till allmänheten.

Samtidigt finns fler fördelar med medieexponering, menar alla tre. I samband med intervjuer har sjukhuset en möjlighet att informera allmänheten om exempelvis ökad smittspridning, vikten av att följa restriktioner och att inte belasta sjukvården i onödan.

– Ett exempel är när vi i början av pandemin såg att personer som verkligen behövde vård stannade hemma och undvek sjukhus. Vi såg en kraftig minskning av inflödet gällande nyupptäckt cancer, stroke och hjärtinfarkt. Då gick vi aktivt ut med budskapet att det är viktigt att söka vård, säger Per-Olof Hansson och berättar att hans bild av media blivit mycket mer positiv.

– De allra flesta som intervjuat mig har varit väldigt professionella och måna om att ge en korrekt och nyanserad bild. Att beskriva en verklighet. Det känns som att massmedia förstått allvaret i denna pandemi, säger han.

Högt tonläge i debatten

Covid-19 har varit ett tillfälle att visa upp vården, sprida forskning och synliggöra alla medarbetare som sliter hårt i pandemin. Men stundtals har tonläget varit högt i sociala medier med diskussioner kring smittspridning, restriktioner och kunskaper om viruset. En av sjukhusets medarbetare som fått ta emot en del negativ respons är Magnus Gisslén.

– Ibland har jag svårt att svårt att förstå hur vissa frågor kan vara så oerhört känsliga, men jag försöker alltid vara försiktig och inte så kategorisk. Vi vet inte allting och ofta är det inte svart eller vitt. Den synen är självklar för mig inom forskarvärlden. När jag försöker uttrycka mig så kan vissa gå fullständigt i taket och det har förvånat mig lite, säger han och berättar att även kollegor inom vården skrivit otrevliga mejl.

– Man behöver absolut inte hålla med mig, men några gånger har det varit extremt otrevligt. Men samtidigt är jag en person som inte bryr mig jättemycket och jag är heller inte alls lika exponerad i media som många andra.

Som mångårig hiv-expert, går det att jämföra debatterna?

– Ja, fast aldrig på detta sätt. I början var det känsligt med hiv, riskgrupper och homosexualitet. Men då fanns inte sociala medier. Hade sociala medier funnits då kanske det hade varit på samma sätt. Men de personer som då framträdde i debatten var ändå ganska vettiga.

Magnus Gisslén poängterar dock att han till största del fått positiv respons. Den mediala uppmärksamheten har också inneburit en hel del hejarop för Per-Olof Hansson och Lotta Koitrand. Både från bekanta, kollegor och okända på stan.

– Man märker att väldigt många människor tittar på exempelvis SVT Nyheter Väst. Det har varit kommentarer från grannar och även någon gammal lärare som mejlat och gett positiv feedback. Kanske att något av mina barn tycker det är lite pinsamt när jag varit för mycket på tv, säger Lotta Koitrand och skrattar.

Magnus Gisslén har till och med blivit igenkänd i mataffären.

– Då har det varit trevliga kommentarer där personen tackat för ett bra framträdande i radio eller tv där jag synts i bild. Men det är inte så att jag blir igenkänd var jag än går och det har aldrig varit min tanke eller ambition, säger han och fortsätter:

– Det har varit en väldigt speciell situation i samhället med ett jättestort intresse för nyheter om covid-19. Ett sådant genomslag har aldrig tidigare funnits inom vår värld.