6 december, 2023
Barnsjukhuset då och nu: ”En otrolig utveckling”
För femtio år sedan öppnade den nya, toppmoderna barnkliniken på Östra sjukhuset. En som var med från start är barnsjuksköterskan Kerstin Carlson. ”Den tekniska utvecklingen under den här tiden har ju varit otrolig, sen har vi också mer tid till omvårdnad idag”, säger hon.
Överläkare Ralph Bågenholm och barnsjuksköterskan Kerstin Carlson har jobbat i 25 respektive 50 år på Östra sjukhuset.
Att flytta till den nybyggda kliniken var en stor omställning, berättar Kerstin Carlson. Framför allt minns hon känslan av hur modernt allt kändes i jämförelse med det gamla barnsjukhuset i Annedal.
– Där hade vi ingen övervakning på våra små, utan två mobila EKG vi kunde köra runt mellan dem. I det nya sjukhuset fanns det övervakning till varje plats. Nu ser ju de säkert uråldriga ut, men för oss var det en dröm!
LÄS MER: Hurra för barnsjukhuset, 50 år! | Sahlgrenskaliv
Sedan 1973, när sjukhuset var helt nybyggt, har Kerstin Carlson jobbat på barnintensiven på Östra sjukhuset. I mer än femtio år har hon följt utvecklingen på nära håll i sitt dagliga arbete och kan konstatera att det hänt mycket – otroligt mycket.
– Det har ju varit en enormt teknikintensiv utveckling. På 70-talet hade vi ju knappt några maskiner alls, kanske en eller två. Våra undersköterskor satt och räknade manuellt så det blev rätt takt på droppen, säger hon.
”Vårdtiden har förkortats avsevärt”
1998, för 25 år sedan, började överläkare Ralph Bågenholm att arbeta inom verksamhet medicin barn på Östra sjukhuset. I dag är han ledningsläkare och fördelar arbetet på de medicinska akutavdelningarna för barn.
– En sak som är annorlunda nu är att vi är indelade i team som har hand om fem-sex patienter var, i stället för de tidigare storronderna. Det är väldigt positivt, säger han.
När han ser tillbaka på de år som gått sen han började på Östra sjukhuset är en av skillnaderna att barnmedicin i dag tar hand om allt fler barn som genomgått en transplantation, tack vare den stora utvecklingen inom transplantationsvården.
Han kommer också att tänka på astma och diabetes, två sjukdomar där kunskapen tagit stora kliv sedan 1998.
– Obstruktiva lungsjukdomar ser vi mindre av på akuten idag med tanke på den astmabehandling som finns nu för barn i andra åldrar. Diabetesvården har också förändrats i och med att vi idag har insulinpumpar och sensorer, och att vi har börjat med intensiv utbildning när det gäller diabetes för båda barn och föräldrar, säger han.
Vilken effekt har det?
– Det har gjort att vårdtiden har förkortats avsevärt. En annan viktig förändring sedan jag började är utvecklingen av flera olika biologiska läkemedel mot en rad svåra autoimmuna sjukdomar. Det har revolutionerat prognosen och livskvaliteten för dessa patienter.
Yrkesrollerna förändras
Att vårdtiden ser annorlunda ut i dag är en bild som även Kerstin Carlson ger. Barn som tidigare behövde inneliggande vård under långa perioder, kan i dag vårdas hemma i stället för på sjukhus.
– Barn som hade en trakealkanyl i halsen till exempel kunde få bo på sjukhuset i flera år, så är det ju inte nu och det är så otroligt mycket bättre för patienten och familjerna.
Hon berättar att jobbet som sjuksköterska förändrats mycket under hennes yrkesliv. Från att under början av 1970-talet ha varit ensam sjuksköterska på avdelningen, är hon i dag som regel ansvarig för ett till två barn, berättar hon.
– Det är en väldigt stor förbättring. En sak som förändrats mycket är omvårdnadsperspektivet, det har vi mer tid för i dag än på 70-talet. Nu är jag med mycket mer bedside och sköter om barnet. Det är ett helt annat jobb idag, säger hon.