Bakom covidvårdens siffror

I dagsläget vårdas runt 160 patienter med covid-19 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan pandemins utbrott för över ett år sedan har både sjukhuset och allmänheten nåtts av dagliga siffror över hur många patienter som är inlagda, hur många som intensivvårdas och hur många som vårdas inom slutenvården.

– Siffrorna blir lätt en normalitet. Man får inte glömma att antalet inlagda just nu motsvarar nästan åtta vårdavdelningar, som ska drivas utöver sjukhusets ordinarie verksamhet, säger Mathias Malm, bemanningsansvarig för slutenvård av covid-19 patienter.

Personal har lånats och lånas fortfararande från andra avdelningar – både inom det egna området och från andra områden inom SU. Personalen jobbar över och arbetar extrapass, och har gjort så under en längre tid än någon kanske kunde ana för ett år sedan.  
Stödet från bemanningsservices personal har funnits med under hela resans gång.

”Vi har mer eller mindre dubblerat personaltillgången per pass för att kunna hantera covidpatienter”

Alexander Rawsthorne

– I samband med pandemins start förra våren upprättades en bemanningsgrupp för slutenvården för att på bästa sätt koordinera de personalresurser vi har. Denna grupp har sedan start träffats nästintill dagligen. Gruppens medlemmar består av representanter från varje område inom Sahlgrenska. Genom transparens, prestigelöshet och samsyn försöker vi lösa uppdraget tillsammans. Detta i kombination med alla fantastiska medarbetare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har gjort att vi hittills klarat av att ta hand om dem som är i behov av vård, både inom intensivvård, slutenvård covid men även inom icke-covidvården, som ett enat SU, säger Mathias Malm.

Dubblerad personalstyrka

På avdelning 354 på Östra sjukhuset ställde man om från strokevård till covidvård. Något som krävde långt mycket mer personal än den ordinarie vården.
– Det största arbetet och det mest problematiska under året skulle jag säga har varit resurstillgång. Att det har varit fruktansvärt svårt att bemanna. Det är ett generellt problem, men covidvården kräver så mycket mer resurser än vår normalvård. Vi har mer eller mindre dubblerat personaltillgången per pass för att kunna hantera covidpatienter, berättar vårdenhetschef Alexander Rawsthorne. På den enhet där han är chef har runt 200 nya medarbetare gått bredvid under året, att jämföra med ett 20-tal i vanliga fall.

På avdelningen märks nu dock en tydlig skillnad från våg ett och två: patienterna som läggs in är yngre, och kräver inte lika mycket vård. En välkommen andningspaus för medarbetarna.
– Det behövde de verkligen. De har slitit i ett års tid nu, med förskjutna eller indragna semestrar och få tillfällen till ledighet. Nu försöker vi jobba mycket med medarbetarnas återhämtning, säger Alexander Rawsthorne, och fortsätter:

– Vi hade inget val än att ställa om. Alla har gjort ett fantastiskt arbete, att kunna anpassa sig så här både som enhet och medarbetare är otroligt. Jag är imponerad av hur alla hanterat covidvården, det flöde och den sjukvård vi behövt utföra, med så många restriktioner och etiska dilemman.

Att orka under ett helt år

Så hur orkar man, både som chef och medarbetare? Maria Wikingsson är vårdenhetschef på Infektionsavdelning 304. Till just infektion kom de första covidpatienterna, under en vår då man inte visste mycket om viruset, då dödssiffrorna var höga och eskalerande – samtidigt som mängder av ny information och rädsla bland personalen skulle hanteras.
 –Vår personal har jobbat otroligt många extrapass och övertid. Och det är tufft för all personal på hela sjukhuset, vi behöver hjälp från andra avdelningar samtidigt som vården måste fortgå överallt, berättar hon.

Efter en kort andningspaus under sommaren har hösten och vintern inneburit fortsatt hög belastning. Hur har man orkat ta nya krafttag?
– På något sätt är det så att patienterna måste bara tas omhand. Det är bara så, och trots allt finns det en otrolig energi i alla som jobbar och man vill verkligen ta om hand, och göra det tillsammans. Men vi är inga övermänniskor och alla har inte kunnat ta nya krafttag. Det är viktigt att man jobbar ihop, hela gruppen tillsammans. Det finns en otroligt hög arbetsmoral, även om det är ett annat läge nu än i våras – vi är tröttare och vi får inte lika mycket hjälp utifrån. Men det finns en arbetsglädje, det är fantastiskt roligt att se, säger Maria Wikingsson.

Viktigt med information och samtal

För Maria Wikingsson och hennes medarbetare har samtalet varit viktigt. Att chefen är på plats och pratar med sin personal, är synlig och tydlig.
– Vi har mycket samtal och har samarbetat med etiskt forum som hjälpt oss mycketmed reflektionssamtal och återhämtningsprogram. Jag tror att det är viktigt att man som chef ser sina medarbetare, och kan säga att nu är det tufft men även komma ihåg att detta är en once in a lifetime – vi gör det ihop, vi är ett team.

Även från avdelning 354 vittnar Alexander Rawsthorne om vikten av kommunikation. I våras mejlade han ut uppdaterad information till sina medarbetare sju dagar i veckan, och har sett till att alltid vara tillgänglig.
– En positiv sak är att covidvården är väldigt fyrkantig. Vi behöver förhålla oss till ett flertal riktlinjer och kommunicera mycket under hela arbetspasset. Det är ett plus som personalen på avdelningen ofta påtalar, och önskar att vi har kvar – den ökade transparensen. Man har också blivit bättre på det tvärprofessionella, att ta hjälp av och nyttja varandras kunskaper.