22 mars, 2021

Att återskapa ett bröst eller inte – en komplex fråga för nytt forskarteam

Kan man återskapa ett bröst? Rent tekniskt går det att göra med gott resultat – men frågan är mer komplex än så. Vilka patienter har mest nytta av en bröstrekonstruktion, och hur och när ska den i så fall ske? Det är frågor som ännu inte är så utforskade. Det vill professor Emma Hansson, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och hennes forskarteam inom Plastikkirurgi, ändra på.

Emma Hansson, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vill öka kunskapen om bröstrekonstruktioner.

Cirka 1500 kvinnor behandlas för bröstcancer per år i Västra Götalandsregionen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlas kvinnor på Bröstcentrum. En del av kvinnorna får sitt bröst bortopererat och därför utförs cirka 350 – 500 bröstrekonstruktioner per år. Dessutom opereras cirka 50 kvinnor i förebyggande syfte för att de är bärare av en mutation som ger en hög risk för att de ska får cancer under sin livstid.

Bröstet kan antingen rekonstrueras i samband med att bröstet tas bort, så kallad  direktrekonstruktion, eller senare i en separat operation, senrekonstruktion. I Göteborg är än så länge senrekonstruktion vanligast. Den sker tidigast ett år efter att patientens egna bröst tagits bort.

– Vården här är ganska konservativ av cancerbehandlingsskäl. Man vill gärna vänta ut besked om hur den fortsatta behandlingen av cancer kommer att bli. Ska patienten får cellgifter vill man inte riskera att patienten får komplikationer vid läkningen, som skulle kunna försena behandling, och om det blir strålbehandling är det inte bra om det finns ett implantat, förklarar Emma Hansson.

Det är långt ifrån en självklarhet att alla kvinnor vill göra en bröstrekonstruktion. Ett nytt bröst löser inte alla problem, betonar Emma Hansson. Foto: Paul Björkman.

Två sätt att rekonstruera bröst

Rekonstruktionen görs på ett av två sätt, beroende på om kvinnan fått strålbehandling eller inte eftersom strålbehandling försvårar läkning. Har kvinnan fått strålbehandling flyttar man icke-strålad vävnad från annan del av kroppen, exempelvis från magen eller stora ryggmuskeln. Då utförs operationen ofta av plastikkirurg med specialutbildning inom mikrokirurgi. Om huden på bröstet inte har strålats börjar man med att operera in en expanderprotes som stegvis fylls med koksalt tills rätt storlek på bröstet uppnåtts. Därefter byts expanderprotesen mot en permanent protes. 

”Det förutsätts ofta att alla kvinnor vill ha ett nytt bröst om det egna försvinner”

I de fall där man vet att patienten inte kommer att behöva cellgifter eller strålbehandling kan man utföra en direktrekonstruktion av bröstet som en del av cancerbehandlingen. Bröstkirurgerna och plastikkirurgerna utför då operationen tillsammans. 

– Förutom rekonstruktion efter bröstcancer utförs också bröstrekonstruktioner på grund av godartade tillstånd på Plastikkirurgen på Sahlgrenska, exempelvis vid väldigt stor byst eller vid avvikelser, säger Emma Hansson.


Forskningsgrupp under uppbyggnad

Hon kom till Göteborg 2016 efter specialistutbildning och några års tjänstgöring som specialist i Malmö.  Hon började forska inom plastikkirurgi redan som läkarkandidat, först kring barnmissbildningar för att därefter disputera med en avhandling om fettsugning vid fettvävssjukdom.

– Jag fortsatte sedan forskningen på missbildningar hos barn. Men när jag kliniskt började arbeta med bröstrekonstruktioner bytte jag också forskningsfält, berättar hon.

Nu är hon nybliven professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon håller på och bygger upp en forskargrupp med tre doktorander och en fjärde på väg in som forskar på olika aspekter av bröstrekonstruktion och studerar de skilda sorternas rekonstruktioner.

– Göteborg har en lång tradition av framstående forskning kring bröstrekonstruktioner, men man har inte tidigare forskat i en tvärprofessionell grupp där man kan dra nytta av varandras kompetenser, säger Emma Hansson.

Inte alla som tackar ja till ett nytt bröst

Även om bröstrekonstruktion är en kirurgisk specialitet är det inte främst i den kirurgiska tekniken utmaningen i att återskapa ett bröst ligger, menar hon. Om det inte finns några medicinska hinder erbjuds alla kvinnor som blivit av med sitt bröst i samband med cancerbehandling en rekonstruktion. Alla tackar inte ja – det handlar bland annat om ålder och i vilken livssituation man är i och även i vilken fas av sin sjukdom man befinner sig i.  Man kan vara övertygad om att man vill ha ett nytt bröst i en fas men mer tveksam i en annan.

”Patienten upptäcker ofta att alla minnen av cancern inte försvinner bara för att man att ersätter ett bröst”

Så det är långt ifrån en självklarhet att alla kvinnor vill göra en bröstrekonstruktion. Ett nytt bröst löser inte alla problem, betonar Emma Hansson. Det är mycket mer komplext än så.

– Patienten upptäcker ofta att alla minnen av cancern och cancerbehandlingen inte försvinner bara för att man att ersätter ett bröst med något annat. Bröstrekonstruktion är en del av rehabiliteringen av cancer men kan inte vara den enda. Här krävs samverkan över kliniker och professionsgränserna. Förutsättningarna för detta är utmärkta på Bröstcentrum på Sahlgrenska där kompetensen finns samlad.

Emma Hansson menar att en del patienter har orealistiska förväntningar på var en rekonstruktion kan åstadkomma.

– Att genomgå en behandling för cancer kan vara ångestskapande för många, och eftersom rekonstruktionen är sista steget kommer ofta ångesten till ytan där. Som kirurg är mitt fokusområde själva bröstrekonstruktionen, och tillgången till psykolog och bröstsjuksköterska i verksamheten är viktig för att kunna hjälpa kvinnorna. Ett multidisciplinärt omhändertagande är grundläggande.

Utmaningen i att återskapa ett bröst ligger inte bara i den kirurgiska tekniken, menar Emma Hansson. Därför behövs den tvärprofessionella forskargrupp som nu är under uppbyggnad. Foto: Paul Björkman.

Samtalar mycket om kroppsuppfattning

I teamet inom Plastikkirurgi finns en sjuksköterska som är utbildad inom omvårdnad vid cancersjukdom och klinisk genetik som handlar om ärftlighet.  Det finns också en psykolog, som även forskar på förväntningar, kroppsupplevelser och kroppsuppfattningar. Det är ett område som Emma Hansson och hennes läkarkollegor ofta rör sig inom i samtalen med patienten.

Den forskning som pågår internationellt handlar mycket om tekniska detaljer. När det gäller den vetenskapliga evidensen för andra aspekter av bröstrekonstruktion är den svag.  Det finns, enligt Emma Hansson, formuleringar, även i riktlinjer för vården, att det är självklart med bröstrekonstruktion för att kvinnan ska må bra. Men det bygger på antagande och det behövs mer forskning för att få en vetenskaplig bas, säger hon.

– Det förutsätts ofta att alla kvinnor vill ha ett nytt bröst om det egna försvinner. Därför är det så viktigt att öka kunskapen om vem som har nytta av bröstrekonstruktion och hur och när den ska ske. Här gör vår forskning en insats.

Det är genom att söka svar på de frågorna man kan göra som mest för patienten, tror Emma Hansson och avslutar:

– Det är alltså en stor fråga för den enskilda patienten men också för sjukvårdssystemet, om var vi ska lägga resurserna.

Text: Katarina Hallingberg
Publicerad: 22 mars 2021 08:13
Uppdaterad: 25 mars 2021 09:44
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

Eva-Marie Claesson skriver:

Jag är otroligt tacksam att jag fick göra en bröstrekonstruktion efter att fått båda mina bröst bortopererade. Detta gjordes eftersom jag var genbärare av BRCA1. Min lillasyster som fick bröstcancer har fått göra en rekonstruktion med hud från magen. Helt fantastisk! Plastik och kirurgläkarna tillsammans gör viktiga operationer för många kvinnor. Tack för det ni gör!

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.