22 november, 2023

Användningen av antibiotika ökar i Västra Götaland

Efter att ha minskat under flera år tycks trenden ha vänt. Nu ökar återigen förskrivningen av antibiotika i Västra Götalandsregionen. "Ska vi hålla nere spridningen av resistenta bakterier måste vi få bukt med ökningen", säger smittskyddsläkare Peter Ulleryd.

"Antibiotika behövs och kan till och med vara helt livsavgörande. Det vi vill komma åt är den onödiga förskrivningen", säger Peter Ulleryd.

På 1990-talet bildades ett nationellt nätverk för samverkan mot antibiotikaresistens, Strama. Syftet var att sprida kunskap kring en rationell antibiotikaanvändning och på så sätt bibehålla antibiotikans effekt vid behandling av bakteriella infektioner. Det har gett resultat. För lite drygt tio år sedan skrevs det ut över 400 antibiotikakurer per tusen invånare och år i Västra Götaland. För tre år sedan var den siffran nere på drygt 225. Det innebär att regionen hade gått från att vara näst värst i landet till att tillhöra den tredjedel som ligger bäst till.

Positiv trend bruten

Men nu tycks den positiva trenden vara bruten. När Strama nyligen sammanställde statistiken för det senaste året var regionen uppe på 264 förskrivningar per tusen invånare.

Peter Ulleryd.
Foto: Catharina Fyrberg.

– Att den ökar igen efter lägstanoteringen 2021 är inte så konstigt. Under pandemin höll vi oss hemma och då minskade spridningen av många sjukdomar. Men nu är vi återigen uppe på nivåer där vi bedömer att nationella behandlingsrekommendationer inte följs, säger Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare på Smittskydd Västra Götaland och Strama Västra Götaland.

Gynnar resistenta bakterier

Peter Ulleryd är noga med att betona att Strama inte försöker förmå läkare att sluta använda medicinen.

– Antibiotika behövs och kan till och med vara helt livsavgörande. Det vi vill komma åt är den onödiga förskrivningen – när medicinen skrivs ut för åkommor där antibiotikan saknar effekt eller där kroppens eget immunförsvar rår på sjukdomen lika bra på egen hand.

Enligt Stramas bedömning är 250 antibiotikakurer per tusen invånare en rimlig nivå. Används antibiotika i onödan gynnar det spridningen av multiresistenta bakterier.

– Antibiotikan tar död på en stor mängd bakterier, men inte alla. När de känsliga stammarna försvinner ger vi i stället de resistenta bakterierna mat och utrymme att växa till sig, berättar Peter Ulleryd.

Detta sker både i våra tarmar, på hud, slemhinnor och i miljön omkring oss. Antibiotika följer nämligen med avloppsvattnet till reningsverk och sedan vidare ut i naturen.

Slår mot de svagaste

Problemet med multiresistenta bakterier blir alltmer akut och orsakar årligen 1,3 miljoner dödsfall i världen. Problemet är störst utanför Nordeuropa.

– När man tar prover på folk som kommer hem efter en utlandsresa har 20 – 80 procent multiresistenta bakterier i tarmen, säger Peter Ulleryd. Många lämnar dem också vidare till familjemedlemmar. Det kan ta tid att få tillbaka sin naturliga tarmflora.

Multiresistenta bakterier skadar inte kroppen så länge du är fullt frisk, men om du får en infektion kan de bli ett problem.

– För tidigt födda barn, cancersjuka och intensivvårdspatienter löper störst risk att få en infektion som inte går att behandla, säger Peter Ulleryd.

”Kommer aldrig vinna kriget”

Att vi är relativt förskonade från antibiotikaresistenta bakteriestammar i Norden har flera orsaker. Stramas arbete för en rationell antibiotikaanvändning är en, sjukvårdens fokus på att inte sprida bakterier mellan patienter är en annan, och striktare regler för antibiotikaanvändning inom djurhållningen en tredje.

Men trots alla ansträngningar ser prognosen inte helt ljus ut.

– Vi kommer aldrig vinna kriget, säger Peter Ulleryd. De resistenta bakterierna blir vi inte av med, men om vi sparar på antibiotikan dröjer det längre innan vi förlorar kampen. Då finns det tid att hitta nya vapen.

Framgångsfaktorer

  • Information till läkare och övrig vårdpersonal om aktuella behandlingsrekommendationer.
  • Information till patienter om riskerna med att ta antibiotika i onödan.
  • Bra hygienrutiner i sjukvård och vårdsituationer.
  • En stabil personalbemanning.
  • Samarbete på djursidan mellan veterinärer och djurägare.

Strama

Strama är ett nätverk för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Det bildades 1995 och koordineras av Folkhälsomyndigheterna. I varje region finns en lokal grupp.

Text: Benedikta Cavallin
vgrfokus@vgregion.se

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 22 november 2023 11:44
Uppdaterad: 22 november 2023 11:44
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.