ACT Göteborg fångar upp patienter som annars faller mellan stolarna

­­­­­­ – Våra patienter är väldigt sjuka och har stora behov av samordning men bristande förmåga att själv samordna insatser i vårt ibland snåriga samhälle. Det är människor som riskerar att fara väldigt illa när de inte kan tillgodogöra sig ordinarie behandlingsinsatser inom specialistpsykiatrin, beroendevården eller kommunen.

­Det säger Daniela Andreoli Göransson som är enhetschef på ACT Göteborg.  Människorna hon talar om är personer som lider av en samsjuklighet, det vill säga människor som både besväras av psykisk ohälsa och ett missbruk. Det är en patientgrupp som ofta ”faller mellan stolarna” i mötet mellan psykiatrin som är regionens uppdrag och beroendevården som delas med kommunerna.

– En del av våra patienter lever dessutom i hemlöshet och rör sig till vardags i utsatta miljöer.

De löper stor risk att utsättas för våldshandlingar och andra övergrepp, samt råka illa ut till följd av sitt pågående substansbruk och möta en för tidig död av andra orsaker, säger Daniela Andreoli Göransson.

Förra året presenterades den så kallade samsjuklighetsutredningen för regeringen. Utredningen ger förslag om samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet. För att förbättra vården föreslår utredningen bland annat att det ska bli obligatoriskt för kommuner och regioner att gemensamt bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet för personer med särskilt stora samordningsbehov.

– Precis så har ACT Göteborg arbetat i flera år. Hos oss finns under samma tak både en väg in till socialtjänsten och sjukvården och vi arbetar utifrån olika professioner sida vid sida från båda huvudmännens ansvarsområde, berättar Daniela Andreoli Göransson.

Mottagningen på Järntorget är ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs stad. Verksamheten består av ett antal aktivt uppsökande behandlingsteam, där personal från psykiatrin och Göteborgs stad tillsammans möter och behandlar personer med svår psykisk sjukdom, med eller utan pågående substansbruk, i deras egen livsmiljö.

Vården kommer till brukaren

För att nå brukarna krävs ett uppsökande arbete. Mottagningen arbetar enligt metoden Resursgrupp-ACT (R-ACT) med Case Managers och bedriver en uppsökande vård. En Case Manager är en utsedd person som ansvarar för, planerar, organiserar, samordnar och utvärderar vården av en patient under en hel vårdepisod. 

Utmärkande för R-ACT är resursgruppen som utgör navet i arbetet. Utöver brukaren består resursgruppen av de närstående och de yrkes- eller myndighetskontakter som patienten själv väljer ut. I resursgruppen ingår alltid patientens Case Manager och psykiatriker. Syftet är att brukaren ska ha ett minimalt resursbehov utanför teamet.

På ACT Göteborg finns två multidisciplinära behandlingsteam bestående av sjuksköterska och socialarbetare. I varje team arbetar fyra medarbetare – två från sjukhuset och två från kommunen. De flesta insatser genomförs i patientens närmiljö i stället för på mottagning, genom att teamen med Case Managers åker ut till patienterna – för att ta prover, dela läkemedel och för uppföljning. Patienten kan också komma till mottagningen vid behov. 

På mottagningen finns också ett mobilt fältteam och ett mobilt resursteam. Det mobila fältteamet är första linjens specialistfunktion med läkarkompetens som efter tips och larm från till exempel socialtjänst, störningsjour, närstående eller allmänheten snabbt gör akuta psykiatriska och sociala bedömningar i personens livsmiljö. Det mobila resursteamet med sjuksköterska och socialarbetare uppsökande på akutboenden för personer som lever i hemlöshet.

Stabilisera och hjälpa vidare

Det grundläggande målet för teamen är att stabilisera symptomen, förhindra återfall och sjukhusinläggning. Men också bidra till att patienten får kommunala insatser för att tillgodose basala behov såsom bostad, mat, hygien och för att öka den social funktionsförmågan. Sjukvårdens primära uppdrag i teamen är utreda och diagnostisera psykiska sjukdomstillstånd och se till att påbörja en behandling, till exempel läkemedelsbehandling.

– Vi ska fånga upp personer som far illa, som inte får den vård de behöver, försöka stabilisera symtomen och vägleda brukaren rätt i vårdkedjan. Hos oss stannar patienter inte i all evighet utan målet är att patienten skall komma vidare mer rustad för samhällets traditionella strukturer. Behoven av ACT Göteborg är stora så vi behöver ha en målsättning att hjälpa vidare för att fler personer skall kunna tas in och få behandling, säger Daniela Andreoli Göransson.

Men stabiliseringen kan ta olika lång tid. För en del tar det sex månader och för andra kan det ta många år. Ser teamet ett fortsatt behov av sjukvård så remitteras patienten vidare till en öppenvårdsmottagning eller till primärvården.

– Det arbetet vi bedriver på ACT Göteborg är viktigt ur många aspekter men att våra patienter känner sig sedda, hörda och respekterade är kanske det viktigaste, avslutar Daniela Andreoli Göransson.