21 februari, 2024
10 miljoner till forskning om bröstrekonstruktion
Silikonimplantat eller kroppens egen vävnad – vilken metod är både mest resurseffektiv och ger bäst livskvalitet? Cancerfonden har beviljat Emma Hansson, adjungerad professor och överläkare inom Verksamhet Plastikkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett rekordstort bidrag på 10 miljoner kronor för en klinisk behandlingsstudie som ska jämföra metoderna.
Emma Hansson, adjungerad professor och överläkare inom Verksamhet Plastikkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Vad ska du göra?
– Vi kommer att jämföra två olika metoder för bröstrekonstruktion hos patienter som fått bröstet borttaget på grund av bröstcancer, men som inte fått strålbehandling. Idag finns det två huvudmetoder, antingen används ett implantat i silikon eller så flyttar man kroppsegen vävnad. Den senare metoden erbjuds främst till patienter som fått strålbehandling, då får man oftast inget bra resultat om man använder främmande material. Vi ska undersöka om den kroppsegna metoden eller implantatsbaserade är mest fördelaktigt för dem som inte fått strålbehandling.
Vilka är för- och nackdelarna med respektive metod?
– Fördelarna med den kroppsegna metoden är att man får en rekonstruktion gjord av egen vävnad, som åldras på samma sätt som resten av kroppen och som är mer hållbar. Nackdelen är att det är ett större ingrepp som kräver mer kirurgi. Det vanligaste är att man flyttar vävnad från magen, vilket också innebär en komplikationsrisk även där och man får ett ärr efteråt. Implantat innebär ett betydligt mindre ingrepp, men materialet åldras sämre och det kan behövas fler operationer i efterhand. Det är inte lika hållbart på sikt och inte lika naturligt som egen vävnad. Så det finns både för- och nackdelar med bägge metoderna.
Hur följs patienterna upp?
– Vi följer främst upp patientrapporterade utfall, det vill säga vad patienten tycker om resultatet och vårdprocessen, hur ser livskvalitén ut, vilken relation har man fått till bröstet och så vidare. De är den viktigaste faktorn. Sedan tittar vi även på komplikationer, behov av ytterligare kirurgi och kostnadseffektivitet som vi beräknar genom att ta hänsyn både till vad det kostar och hur effektiv behandlingen det, i detta fallet handlar det om hur nöjd patienten är.
Vad händer när studien är klar?
– Vi kommer att publicera en vetenskaplig artikel, och förhoppningsvis kommer resultaten att kunna leda till att vi kan ta fram mer vetenskapligt baserade riktlinje kring vilka som bör erbjudas de olika metoderna och vi kan ge bättre information om vad som händer på sikt.
Ur ett samhällsperspektiv kommer vi att veta mer om vad de olika metoderna faktiskt kostar på lång sikt, om man väger in saker som sjukskrivning och produktionsbortfall. Det kan vara så att en implantatsoperation är billigare att utföra, men om det krävs många ytterligare operationer genom livet så kan det bli både dyrt och jobbigt för patienten på sikt. I många andra länder, som exempelvis USA, räknar man bara på kostnaden för försäkringsbolaget och inte på kostnaden för skattebetalarna. De studierna är inte relevanta för hur det fungerar här, därför är det viktigt med en svensk studie.
Det har även framkommit i en rapport av Bröstcancerförbundet från 2021 att det är stora skillnader i vilken typ av rekonstruktion man erbjuds beroende på var i landet man bor. Så det behövs också mer forskning för att vi ska få en mer jämlik vård över hela Sverige.